Dags att tömma frysen

Betalar räkningar och dör en smula.
Det är djävligt dyrt att renovera ett biorum.
Det blir blodpudding och gröt i februari.
Tur som fan att det är 28 dagar nästa månad.
Tur som fan.

På dagens agenda

Idag är mina elever på ½ dags praktik på 4 årsprogrammet. Det innebär en hel dag som kan ägnas åt - rättning och bedömning! Yiha! Och så lite planering av Specialpedagogiken.

Gourmetmiddag

Ljuset i mörkret

Det är dags att betala räkningar igen. Jag fattar inte hur fort tiden går.
Jag hänger inte med.

Detta innebär i och för sig att vi springer mot våren och det här:

Jahaja

"När jag blir stor ska jag ha en man." (Trean, 6 år)
"Men han ska inte ha skägg i alla fall."
Det du, skäggis där nere i Spanien. Dags att göra rent hus i ansiktet när du kommer hem...
Iallafall fall om du vill gå hem hos vår 6 åring.

Piss-pass-pess

Idag fixade jag ett nytt pass.
Alltså, jag såg allvarligt ut som en förbrytare på bilden.
Sur och irriterad, fastän jag varken var det ena eller andra.
Nu orkade eller hann jag inte be att få ta ett nytt kort.
I fem år får jag stå ut med att se ut som jag uppenbarligen gör.

Nu har de mina fingeravtryck också. Så nu får jag hålla mig i skinnet.
Det kostade 350 kr. Jag har för mig att det var dyrare...

Förra gången passet fixades var det minst sagt stressigt!

Slappar-söndag

Går upp vid 10 till dukat frukostbord.
Går från frukost till soffan och sändningar från Vinterstudion.
Varvar skidskytte, längdskidor med slösurf, rättningar, jobbmail och Candy Crusch.
I 45 minuter - i väntan på nästa skidskytte gör vi en gemensam insats och dammsuger av nedrebotten, hänger tvätt och plockar, innan vi landar i soffan igen. Blåbärspaj och kaffe blandas med träff och bom.
Snart flyttar vi ner en våning och tittar på en film i den nya gillestugan.
Life is good - today anyway.

Ibland skäms jag

Mina i-landsproblem. Dom hopar sig ibland och allt känns lite jobbigt.
Men det är bara i-landsproblem.
Sånt som kommer och går och är ofta helt självförvållade problem.
Som att jag inte lyckas ta mig vidare vare sig på Candy Crusch eller Jewel Mania. Jag har stått på samma nivå i flera dagar.
Eller som min visdomstand. Kanske inte självförvållat, men ändå, inget riktigt problem. Fast jag gnäller lite över det och oroar mig för när/om den ska tas ut.
Eller som att det är torsdag och simning för mig och Trean. För vilken gång i ordningen jag går dit med orakade vinterben vet jag inte.
Sånt tänker jag på.

Tänk den dagen mina i-landsproblem är borta.
Då kommer jag hinna/orka/kunna uträtta stordåd.
Tills dess går jag och små bitchar över ganska oviktiga saker.

Jag är alltså inte äldre än 25!

"De tänder som sitter längst bak i varje käke kallas i många länder för visdomständer. Det beror på att de vanligtvis bryter fram när man är mellan 18 och 25 år, en ålder då man enligt gammal uppfattning tillägnat sig en viss visdom." (1177)

Den är på frammarsch, den lilla rackaren i min vänstra nederkäke.
För min del hade jag lätt kunna stanna i ovisheten.

40,1

Trean är sjuk.
Fryser och känner sig yr.
Har ont i pannan.
Vaknade flera gånger i natt med mardrömmar.
Nu petar vi i henne Alvedon och hoppas på en god natts sömn.

Fredagens examen

Nu är hon barnmorska, min lilla syster.

Jag är så stolt över hur hon och hennes familj har kämpat på och att de tillsammans rott båten i hamn.

 

Exotisk planka. Det är alltid lika väl tilltaget och tjusigt upplagt.

 Tulpanbukett. Visst finns det hopp om våren då!

 Efterrätt.

Tänk att något så roligt kan bli så jobbigt

Mannen fyller 40 i år. Vi ska resa till Medelhavet. Det har varit bestämt i flera år. Frågan är bara vart och hur. Det finns sjukt många olika slags resor och destinationer. Det ger mig lite huvudvärk.

P.S Det låter bortskämt. Jag såg det när jag läste inlägget i efterhand. Det är inte så att det badas i pengar i Huset i Öster. Vi har sparat till den här resan länge. Därför, kanske ännu mer därför, måste det bli bra, bättre, bäst!

50/50

Vi har lyckats att titta på endel filmer över julen.
Igår såg vi 50/50.
Kan rekomenderas.

Igång igen?

Igång och igång.
Det går i alla fall inte fort.
Det går otroligt lååångsamt.
Det innebär givetvis att jag måste göra endel kvällsarbete ikväll.
Och jag som sov så dåligt och är ögonen-i-kors-trött.
Och barnen som ska matas och bakas i säng.

Kanske dags att sluta blogga i alla fall.

Ofokuserat och stressat och alldeles underbart

I ett ohejdundrande frej drar jag fram genom huset.
En är jag här, en är jag där.
Springer ofokuserat mellan tvättstuga och sovrum, rycker med mig saker hitan och ditan.
Julen och smutsen ska bort och våren ska in.
Jag är jobbig när jag är på det här humöret.
Jag mest springer omkring och ger ut order som jag sedan ger kontraorder på.
Att dom står ut med mig är ett under.
Fast det blir fint.
Ge mig en timme till bara....

Elak?

Går upp 09.00, väcker barnen, som måste få ordning på dygnet innan skolan börjar. Annars hade jag kunna tänkt mig att ligga kvar.
Myser i soffan en stund innan det blir dags för frukost.
Svärmors mölskost och vita knäckebröd och de sista resterna av julskinkan, kaffe och såsiga barn.
Och Mannen jobbar.
Stackarn.

Ett slagkraftigt inlägg?

Första blogginlägget 2013.
Visst borde det vara något alldeles extra.
Slagkraftigt.
Imoponerande.
Humoristiskt.

Här går hjärnan fortfarande på halvfart.
Så det blir inget med det.
Over and out från paltkomans förlorade land.