Nu har vi några veckor när jag är sommarlovsledig och Mannen jobbar.
Det är mina "landa-veckor". Det tar mig några veckor att gå från 120 till att vara helt ledig.
Första semesterveckorna var fulltecknade, med olika inbokade grejer och resor.
Men nu är det bara lunken hemma.
Nu rensar jag. I skåp, garderober och förråd. Det ger mig frid i sinnet. Det kanske inte låter så hälsosamt, men så funkar jag. Att åka till tippen för mig är som att gå till kyrkan för andra.
Jag har läst några av Sofia Lundbergs böcker och jag tycker mycket om dem. Den senaste jag läste "Som en fjäder i vinden" är inget undantag.
Den senaste veckan har jag lämnat mina vinyl-skivor till att lyssna på CD. Jag har sjukt mycket bra musik på CD. Och jag vet att de mesta finns på Spotify, men ärligt, när lyssnade du senast på Alanis Morisett eller The Cardigans på Spotify? Nä. Just det. De upplevs bäst på CD. Eller Savage Garden, vem streamade senast Tears of pearls?
Vaknar vid 02. Har sovit 4 timmar. Det är varmt och Mannen snarksover.
Ligger kvar i sängen en stund och begrundar mina alternativ.
Tassar upp och lägger mig och läser en halvtimme. Försöker somna om på soffan.
Ger upp efter en kvart och sätter mig med datorn.
Ser det illa ut när fröken ger återkoppling på uppgifter 03.25? Det är möjligt, men det orkar inte jag bry mig om.
Nu när klockan är 04.30 börjar jag bli sjukt hungrig och funderar på att lägga ner tanken på att skriva utvärderingar till alla mina olika kurser och istället fixa kaffe och två älskade leverpastejmackor.
Idag är det fredag och jag ser fram emot gubbakvarten när jag kommer hem från jobbet i eftermiddag.
När jag tittar själv, utan Mannen, blir det gärna relationsdrama.
Några i raden!
Att jobba som lärare är extra stressigt i betygstider. Det är mycket att rätta, bedöma, betygsätta och jaga elever som givit upp, trots att du själv ser att det är möjligt att nå målen. Dagarna fylls av individuellt stöd och blås-lampa-utryckningar. Fast så är det egentligen hela året om. Och de allra flesta klarar det. Och många är färdiga trots att det är en och halv vecka kvar. Men vaknar jag då i vargtimmen är det svårt att slappna av, svårt att somna om. Lika bra att ge upp och gå upp.
Så nu sitter jag här och funderar på hur jag ska släpa med mig och baxa över elever över till den godkända sidan. Och gör upp planer, stryker, lägger till, ändrar om - allt för att de ska lyckas, utan att jag tömmar på kvalitet och betygskriterier. Det värsta är när alla mina planer går i stöpet när eleven inte dyker upp. Då tänker jag att det finns ju andra jobb, som man inte måste investera så mycket energi och känsla i.
God morgon världen. Nu kör vi in i kaklet - en dag till!