Klockan 9 ringer dom från dagis och undrar om inte Lilleman vill följa med till Balthazar, ett ställe för teknik och lek i stan. Jo, det vill han nog. "Har du glömt?" frågar pedagogen snällt.
Glömt? Jag har inte en aning! En utflyckt till Balthazar är inget varken en mamma eller 5 årig son glömmer. Det dåliga samvetet griper tag i mig. Jag har inte läst på dagis anslagstavla på över 2 veckor, minst! På jobbet kan jag bli tokig över oengagerade föräldrar som aldrig läser veckobrev, har med matsäck eller kommer i tid med sina barn till skolan. Jag är visst en sån jag också.
Nu återstår bara en sak innan jag kastar in handduken och erkänner mina brister: Jag kan ju leta brister hos Mannen! Det kanske är han som mottagit information, som sedan stannat där.
Hoppet är det sista som överger en!
Hej!
SvaraRaderaTittade in till dig efter att ha läst dina kommentarer inne hos Annicas dagar.
Det är roligt at tläsa om andra trebarnsmammor, tycker jag. Dessutom är även jag pedagog. =)
Kram,
AnnaSv
Välkommen! Roligt med nya läsare!
SvaraRadera