4/5

Det där med att vaccinera sig mot svininfluensan har varit en berg och dalbana.
Först: abslout inte, till jo kanske, till okej, till nja, till vi kommer inte hinna, till jag klarar en influensa inga problem, till shit ge mig vaccin nu.
Nu är det klart och smidigt som f-n var det.
Slutar jobbet 16.00. Barnen skall hämtas 16.30.
Sitter i bilen 16.05 och är framme vid VC 16.11.
In, först i kön, fylla i 6 nej på ett formulär, sitta stol 30 sekunder, in;
"Vilken arm?"
"Höger."
"Slappna av, nu sticker jag."
"Tack!"
Ute i bilen 16.17.
Barnen hämtas prick 16.30.
Ärta av kaka.
Sedan är det så att jag inte kommer få några sviter av det här, inte barnen heller.
Anna på jobbet säger att det är bara dom som känner efter för mycket som blir sjuka, så det är bara att bita ihop. Man vill ju inte verka soft!