Andas ut

Min stora, lilla flicka.
Idag fick vi tre äldsta en stund tillsammans vid köksbordet.
Vi pratade om klassen, om skolan och om vänskap.
Och min magkänsla visade sig vara rätt.
Hon står utanför det som händer.
Inte direkt utsatt, inte den som utsätter heller.
En liten tår kommer när hon erkänner att det finns gånger när hon inte blivit okej behandlad, men att hon väljer bort att vara med dem. Och att det finns snälla vänner i klassen.
Och jag kan andas ut.
Och är tacksam mot den nya läraren som tar krafttag mot mobbing och utfrysning.