Att kunna ta kritik på ett konstruktivt sätt

För ett tag sedan sa Mannen att han inte tyckte att jag skulle hålla på att plocka på Lillisens rum hela tiden. Låta det vara och låta henne leka.

Så nu har jag ägnat rätt lång tid åt att göra en gång till och från sängen till natten. Tagit åt mig av kritiken och verkligen försökt jobba med att inte se hur djävla skitigt och rörigt det är.

Idag, när jag äntligen städade, hittade jag:
- sönderklippta cerpentiner med hårspännen fästade i bitarna.
- ekollon och kottar.
- vår skruv att lufta elementen med.
- mitt idrottsrabatthäfte, som jag letat efter i 3 dagar.
- 2 strumpor, instoppade i en av plastgrytorna.
- alla Fiffihusets möbler i spisen.
Och allt i en enda salig röra på golvet. Allt byter plats när Lillisen leker.

Ja, ni hajjar. Det tar en bra stund att plocka iordning och hon hatar att städa. Hon får ont i magen eller i benet eller lägger sig rätt ner på golvet och skriker. Ikväll körde jag ut henne och sa att hon inte fick vara med och städa, då blev det lite intressant, i alla fall.

Ikväll har jag kastat 2 ica kassar med ren s-k-i-t hämtat från hennes rum. Och den där gröna krokodilen som låter så förbannat.