Älska vardagen?

På ett sätt älskar jag vardagen. I alla fall när det rullar och allt flyter på.

Jobb, hämtning av barn.

Diskmaskinen ur plockad och i plockad.

Maten förberedd.

Tvättmaskinen igångsatt.

3 barn + 3 kompisar.

Allmän iordningplockning av hemmet.

Packa upp Treans dagiskasse, fylla på med t-shirtar och shorts.

Allt medans Mannen springer milen på berget.

Jag förbereder att ta ett varv på 2½:an, senare ikväll, då han ger barnen mat, puttar dom i säng och oljar in altanen.

Det går lätt i hundra knyck, vardagarna.

Vad är det han säger Mads? "Det är inte dagarna som går, utan dagarna man minns." Och nu finns den här dagen förevigad i cyberrymden. Annars hade den lätt ställt sig i raden av alla andra vardagar. Förutom att det var den här dagen jag tog mig upp i spåret på berget...