Alltså. Det svartnar för ögonen. Jag känner mig maktlös.
I SVT:s Nyhetsmorgon sitter en tjej och säger att allt utom ett JA, är ett nej. Och hon har så rätt.
Det är tur att jag inte arbetar inom rättsväsendet. Det hade brunnit i huvudet varje dag.
Mina två döttrar, min son - jag hoppas jag uppfostrat er att förstå nyanser och att visa respekt och hänsyn mot andra människor. Det är kanske ni som ska driva frågor och förändra felaktiga maktstrukturer. Jag ska inte säga att er mamma givit upp, men hon är oerhört trött. Trött på allt djävla trams, där vuxna människor beter dig som svin och där rättsystemet inte kan skydda mig. Och vet ni vad. Den kan inte skydda er heller.
Ja, uppgivenhet och maktlöshet känns nära,men det måste gå att ändra detta! Läste en bra debattartikel i GP om hur vi bör arbeta mer förebyggande när det gäller våld mot kvinnor. Det finns goda exempel. Känner tacksamhet gentemot alla som driver denna fråga!!
SvaraRadera