Oskick, för i helvete!

Vi har ett stort problem i familjen.

Förr hade vi två, men tandkrämsproblemet är nu borta, nu kvarstår nagelproblemet.

Det är egentligen så äckligt att jag har svårt att prata om det.

I helgen städade jag biorummet och hittade - återigen - naglar.

Jag samlade HELA familjen och meddelade att NU ÄR DET NOG.

Nu på morgonen får jag hjärnblödning för under soffan ligger två små naglar.

Ska det vara så djävla svårt att förstå? Allvarligt! Äckligt!

Så nu vill jag ju bryskt väcka dem och släpa upp dem ur sina sängar och låta dem minutiöst dammsuga hela vardagsrummet, men jag lugnar mig en liten stund till. 

Det är så skönt när de sover. Men dammsuga det ska de få göra.