Att inte våga säga ifrån

Det är egentligen så löjligt. Och jag borde typ växa upp och sluta mesa med, säga vad jag tycker. Men, jag är en mes. En nyklippt mes. En mes med trendig Stockholmsfrisyr, där bara halva håret är klippt.
Alltså, det är helt okej att skratta. Jag gör det själv. Jag funderar på att låta det vara som en ständig påminnelse om att jag måste lära mig att ta bladet från munnen.
Kanske beställer jag en tid för slingor och klippning i veckan eller så tvingar jag Lena att rätta till det här. Lite roligt är det.

Bilden från igår.

Från idag. Nytvättat. Lockigt.