En tolvårings reflektioner

Det bubblar ur henne hela tiden. Hon är glad och sprudlande. Nära till skratt och med glimten i ögat. Tramsar, flamsar och fnittrar.
Det är (oftsat) en fröjd att vara tillsammans med henne.
Och så ibland kommer det tankar, "Du mamma, jag har tänkt på en sak..." och så delar hon med sig av sin syn på världen. Och vilken syn sen. Och vilka härliga reflektioner och analyser. Tankar jag blir glad att få ta del av. Tankar som inte är så tillrättalagda. Tankar från ett barn som försöker förstå världen.

Jag är lite rädd att det ska ta slut. Precis som den lilla handen som sökte min hand när vi var ute och gick, försvann. Så vill jag bevara det här.