Hon kommer upp från sin brors rum, Lillisen.
Själaglad över att hon bäddat hans säng.
Så duktig och snäll hon är, lixom.
Njuter av sin stund som Kajsa Kavat.
Hon kommer fram och gömmer sina händer innanför tröjan, en lek som aldrig vill ta slut. "Jag har inga hännerar! Jag har inga hännerar! Var är mina hännerar?"
Näsan rinner och intorkat snor pryder halva ansiktet.
På kinden är det matrester från mellanmålet och minst ett tuschpennesträck.
På underläppen har hon nare en bra bit ner på hakan.
Tröjan är fylld av sylt, eller är det ketchup?
Extra byxorna från dagis flaggar på halva benet.
Strumporna ger henne Pippi Långstrumpsfötter.
Hon är glad och solig.
3 ½ år och självsäker.
Självgod som bara 3 åringar kan vara.
Och vem bryr sig om snor?
Och tröjan går att tvätta.
Vardag och kärlek i en salig mix.
4 kommentarer:
Underbart! Man bara måste älska dem!
Hon är så underbar!
En riktig goding är vad hon är.
Pussa henne lite från mig.
AAHH!!!
Skicka en kommentar