Livet och vardagen tuffar på.
Det är fullt av jobb, handboll och Dillö-renovering.
I veckan borde Huset i Öster få lite kärlek eftersom helgerna ägnas åt fritidshuset. Det borde städas, räfsa löv, beskäras träd, strykas tvätt.
På jobbet ska alla utvecklingssamtal genomföras, så vi kör ner huvudet mellan axlarna och kör...
Vi ses i april.
Det snurrar på nu.
Det är mycket på jobbet. Jag känner mig hopplöst efter med rättningar, bedömningar och planeringar.
Men städ, tvätt och hem.
Idag stannade jag hemma istället för att följa med till fritidshuset och riva.
Jag behöver sitta i soffan och planera nästa vecka samtidigt som vinterstudion rullar.
Stryka lite stryktvätt.
Göra ett långkok och sippa på ett glas rött.
Men vi har adventspyntat. Jag jagade ut mig själv och hängde upp slingorna på utsidan.
Nu ska bara adventslådorna ner till förrådet igen. Det känns som en stor sak att ta tag i.
Och räkningarna ska betalas igen.
Om tre veckor kommer äldsta hem från sitt halvår i USA. Det ska bli mysigt!
Vi ska bara ta oss dit först.
I fredags träffade jag en fd kollega och det är alltid mysigt och roligt att tjöta bort några timmar över ett glas vin (eller flera).
På lördagen blev jag ensam i huset då två åkte till Göteborg på tre olika handbollsmatcher och en drog till Dillö för att riva på huset.
Hemma storstädade jag hela huset. Det var länge sedan det var gjort. Jag tramsar med att "pynta" inför Halloween, med pumpa-ljus och speciella ljusstakar. Byter kuddvar och dukar. Jag skiter i om någon annan uppskattar mina insatser när det gäller pyntet. Jag tycker om det själv.
På kvällen var vi bortbjudna på mat hos grannen och det var lyxigt att sätta sig vid dukat bort med god mat och härligt sällskap.
Idag har vi bara softat runt här hemma. Vi fick fikabesök som var uppskattat och sedan gjorde jag pajer på de Dillö-äpplen som vi tagit med oss hem. Sedan är det långkok av Porterstek.
Vi handlade och nästa veckas matsedel är klar. Jag tycker det är så otroliga vuxenpoäng på det:
Falukorv i ugn och potatismos
Tomatsoppa och pannkakor (veg-tisdag)
Salsicciapasta
Kebab i liba-bröd
Jag har även hunnit titta på flera filmer, sovit i soffan, strukit skjortor och haft en halt avslappnad och skön helg. Redo för sista veckan innan höstlovet.
Maj.
Allt ska in under den här månaden.
Jobbet och privat.
Lägg sedan till köp av fritidshus.
Student.
Födelsedagar.
Planering av sommaren.
Få in träningar och avkoppling.
Stryktvätt.
Maskrosor.
Ukraina.
Wifi-strul.
Vad som helst kan just nu få bägaren att rinna över. Men en sak i taget. En dag i taget.
Nu har jag varit ledig i 17 dagar, sedan den 19/12. Hjärnan är seg, kroppen och tempot likaså.
Idag skulle jag försöka "ta tag i det här". Jojo. Tanken är alltid god, utförandet inte lika gott.
Jobb-datorn strular. Är seg och låter mig inte komma åt ett enda dokument. Så att förbereda inför skolstart funkar inte.
Sedan har vi en Kebnekaise hög med stryktvätt. Fast där strykbräda brukar stå står julgranen, så det blir så krångligt att styrka.
Eftersom jag är en impulsiv och otålig person har jag givetvis redan tröttnat på julen, så den ska ut. Men så är granen fortfarande fin och o-barrig, så det gör mig inte lika entusiastisk. Den kan stå minst en vecka till. Mannen säger 20:dag Knut. Jag säger jul ut. Och sådär håller vi på.
Så vad händer? Jo, det blir ett evigt "springa på alla bollar utan mål och mening". Precis som jag gjorde innan jag blev vuxen och strukturerad för två år sedan. Just det beteendet stör min man oerhört.
Det innebär att på köksbänken, tillsammans med disk från frukosten, står en halvt omplanterad blomma.
Matsalsbordet är uppdelat i tre olika sektioner: ett uppställt brädspel, mina jobb-grejer och utrensade julsaker som ska ner i lådor.
Sängkläderna är tillhälften avtagna för tvätt.
Halva vardagsrummet är "av-julat".
Jag gick ner för att hämta en ny kruka och kom upp utan en kruka men en påsatt tvättmaskin, som inte var lakan, som planerat.
Ja, och så där håller jag på.
Den 8/1 börjar jag jobba och då ska jag vara uppe i tempo. Orka kämpa emot?
