Sportlov

Om det inte hade varit för Covid19 hade jag varit på väg till Gran Canaria nu. Den här lediga veckan känns lite som ett hån. Vad ska jag fylla den med? Städa, stryka och laga mat? Kul. Verkligen.

Veckan som sprang förbi

Det är mycket nu. 

Hösten rullar in med allt vad det innebär.

Det är massor på jobbet. Men jag skiter i att gå in på det. Det hjälper inte att gnälla. Det är bara att göra och att göra det så bra som jag orkar.

Men hemma är det lugnt. Barnen har sina träningar som de själva tar sig till. De sköter sina åtaganden, sin tvätt, inte städningen av sina rum (men de är ju inga övermänniskor), sina läxor.

Om vi ställer mat på bordet är de nöjda. Och det är mysigt att vi ofta kan äta kvällsmat samtidigt. Samla ihop oss och prata. Det blir som balsam. För eleverna på jobbet har bekymmer på olika sätt och jag är så glad och tacksam över att vårt tonårsliv för tillfället är bekymmersfritt.

Semester!

På lunchen åkte jag till bokhandeln och köpte mig min traditionsenliga sommarpresent.

Det här med vita låga strumpor

Förra veckan satte jag mig och försökte reda i högen med omaka vita, låga strumpor.
Ny vecka, ny hög.
Det är galet hur många låga vita strumpor det här hushållet innehåller. Och hur många av dem som är omaka.
Jag har vissa kännetecken för att hålla isär strumpor och ägare. Men ibland orkar jag inte så då blir de 1. liggande 2. ihopparad med what ever.
Vi har 5-6 varianter och storlekar från New body.
3-4 varianter och storlekar från Po.p.
7-1000 varianter och storlekar av sportsockar, men ingen i familjen har storlek 43-46.
Samt nobrands från Kappahl, Lager157, Gekås. På bilden sorterade i olika högar, där alla är singlar... orka.