Hoppsan...

Jag kom på en sak

Under påskhelgen så säger Anna; Det är 18:e året vi firar påsk tillsammans.

18 år! Det är ju galet. Jag kanske hade dragit till med tio, men hon har rätt. Det är 18 år. I olika konstellationer och på olika ställen har vi firat påskafton tillsammans våra tre familjer. Det är rätt fantastiskt. Och kul.

I 16 år har vi bott i staden jag bor i nu. Om 1 år och några månader har jag bott länge här än i min hemstad. Det är ju sjukt att tänka på. Att vi ens hamnade här? Det var inte med i min masterplan. Jag får nog göra om den där planen. Fila lite på den. Uppdatera den till 2020-talet.

Jag äger!

Påsken i bilder

Äggmålning hos svärmor

Förrätten stod vi för, som vanligt.

Fröknäcke med sill, lax och räkröra.

Tångens påskefyr

En tena på bryggan, som ett litet stilleben.

Körsbärsträd i full blom längs Nygatan.

Hyper jag hoppat på...

...finns dom? Jo.

50-tals influerat hem.
Årgångsglögg.
Vinylskivor.
Medelhavsinspirerat vindrickande.
Scarfs.
Sett alla avsnitt av Bron.
Privatleasing av bil.
Blogga...

Det är svårare att se de trender man inte hoppat på än de man rider på.

Det där med hyper...

Harry Potter. Inte läst en enda bok. Inte sett en enda film. Jag lever ett bra liv ändå.

Twilight. Alltså, vem bryr sig.

Iphone.

Konstrotting.

Riverdale? Det sägs vara en tv-serie.

Manikyrnaglar. Tycker det är läskigt.

Lösögonfransar.

Rawfood.

Högsulade skor. Fula. Farliga.

Snapchat.

Lyssna på poddar. Jag har kanske lyssnat på två avsnitt av Relationspodden.

Scener ur ett mamma-liv 2.0:

Vi är på väg i säng. Klockan är tio och vi är trötta. Så plötsligt hör vi hur det går i garagedörren och att det är en moppe-träff utanför huset. Sedan dräller det in ungdomar.De stänger in sig i biorummet i källaren och spridda öhhöhh och fnitter letar sig uppåt i huset. Men så kommer sonen upp. Problem med chromescasten. IT-teknikern får rycka ut. Efter många om och men så inser vi att det inte går att rädda tekniken - den får bytas ut mot den på övervåningen. Mitt i debaclet med IT-supporten kommer yngsta dottern och meddelar att hon tappat en plopp till sina nya hål i öronen ner i silen i handfatet. Ett litet tumult uppstår då jag med ganska mycket anklagan i rösten ifrågasätter varför hon i hela friden tagit ur örhänget som ska sitta i i minst 6 veckor. Det uppstår ett känslomässigt utbyte av tankar och idéer om hur det kan vara möjligt. Sedan infinner sig läget - skadereglering - och IT-supporten aka piercingmannen aka rörmokaren får rycka ut. Så vid halv elva plockas avloppet nere i handfatet isär. Det är äckligt, på riktigt, men efter 20 minuters letande hittar vi ploppen till örhänget. Vid elva har vi lyckats trycka igenom örhänget genom det nytagna hålet och ploppen trycks på plats. (Blir det inte infekterat så blir inget det ever again.) Det tar ca 20 minuter att få rent och ihop avloppet igen och vi kan komma i säng vid halv tolv. Det var den onsdagskvällen det.

Igen!

Surdegar

Bankaffärer. Flytta pengar. Avsluta konton. Lära mig det där djävla kontot hos Avansa.
Försäkringsfrågor. Är det sjuk- och olycksfallsförsäkring jag har via fackförbundet? Eller är det bara olycksfall?
Rensa i garderoben. Vara lite hård. Även om jag går ner tre storlekar...kommer jag vilja ha de här tio år gamla klänningen?
Rensa i frysen. Rensa i kylen. Rensa i skafferiet.
Rensa bland bilder och göra nya säkerhetskopior.

Jag har att göra. Men det ger energi, det där görandet. Nu står jag i telefonkö hos Swedbank för att avsluta ett konto som jag slutade använda för 15 år sedan. Jag har 0kr där, men de skickar ut årsbesked varje år och då får jag slöseriångest; tid, resurser, pengar, miljö. Så nu tar jag ett krafttag med det här och gör lite.

Känslan...

...när man vaknar på första dagen på sin tio dagars ledighet. Den peppen. Det går inte att ligga kvar i sängen. Fy fan va värt allt slit.