På skottdagen...

...då måste man blogga.
Säga något fyndigt.
Lite roligt och dräpande.
Men jag har inget på lager idag heller.
Så den här skottdagen kom och passarede med en jobbdag fylld av många avcheckningar på todo-listan.
Min arbetskamrat firar med en skumpa kväll med sina vänninor. Det skall jag komma ihåg till nästa gång, ja si sådär 2016. Är ni på då?

Tyvärr...

...så är blogginspirationen borta så jag går och knyter mig.

Men jag skulle ju kunnat berätta lite om hyrbilen jag kör runt i nu.
Det vita vrål åket.
En MB.
En SUV.
Jo, jag har varit tvungen att läsa instruktionsboken.
Det är det där med handbromsen på nya bilar... Problem.
Sedan dog den i en korsning.
Den vilade sig lite bara, någon slgas ECO grej. När man släpper bromsen sätts den igång igen. Jag hann freaka rejält...

Utöver det är jag mest glad över att ytterliggare en liten flicka sett världens ljus. Mitt andra kusinbarn.

Natti sovi

5½ åringen

Barnet har gått från ängel-status till huggorms-status.
Ja, herregud, hur länge ska den här perioden sitta i?

En liten försiktig undran:

Är det de glas vin för mycket jag drack igår?
Är det att jag la mig sent (eller tidigt)?
Är det för att livet plötsligt inte är som det är, fast ändå precis som det är?
Eller är det för att vårsolen skiner så underbart som gör att jag är gråtmild idag?

Bok med blanka sidor

Helt plötsligt, en fredag mitt i livet, hoppar livet upp och klappar till en i solarplexus, så som livet tenderar att göra ibland. Men så landar man och kommer till en insikt om att livet - det vi lever - är konstigt, spännande och förunderligt. Även om fakta och konstateranden läggs ihop till ett pussel så är allting som förut. Känslan är den samma, familjen den samma, vännerna de samma - och utan dem INGENTING.

Dagen har innehållit tårar och skratt och några glas vin på det.
I natt somnar jag ovaggad och är glad över att familjen utökas med fem extra imorgon, för familjen ligger närmast. Alltid.

En andra salut!

Det är inte bara Kronprinsessan som fick en dotter idag.
Min arbetskamrat, eller rättare sagt, den jag vikarierar för, fick en lite dotter idag - en liten Alice.
Och jag drar ytterliggare en lättnadens suck.
Phu!
Lite längre fram i år väntas fler babysar i umgängeskretsen och det är alltid lika spännande!

Det är kanske konstigt...

...men jag drar ändå en lättnadens suck nu när den lilla prinsessan kom välskapt till världen.

En vacker dag lär jag mig...

I helgen var vi i Stockholm, barnen och jag.

Sportlovs-kultur-mys skulle vi ha. 

Eller jag ville att vi skulle det. 

Det ville inte barnen. 

Ibland vill jag lite för mycket och tar mig vatten över huvudet. 

Så min son slog bakut rejält på lördagen.
Nordiska museet. Vem fan bryr sig?

Dagen efter tog hans syster över "Mamma, det är som vi har bytt själar idag.", sa Tvåan förvånat när hans syster ställde till med en rejäl scen på pendeln in till stan.

Söndagen ägnades åt Naturhistoriska Riksmuseet och Cosmonova.

Jag blev fan i mig åksjuk på bion. Tur att Deep Sea inte var 3D, det hade jag aldrig klarat av.

Två av mina nya arbetskamrater satt på samma tåg hem som mig och barnen. Hoppsan.

Jag har inte erkänt att det var min 5 åring som sjöng den här låten för full hals från Hallsberg och hem...
(Jag lät henne hållas. Hon åter inte lika trevlig när hon sätter sin andra sida till, det lilla rara barnet.)

Tandhygenisten?

Heter det så?
Vi har i alla fall en date, som enligt säker källa ska ta 50 minuter.
Vad i alla sina dar ska hon göra?
I min mun?
I 50 minuter?
Det måste ju vara fina grejer eftersom varje minut kostar typ 100 spänn.

(Jag kommer på mig själv att vara tacksam över att vi glömde att ta fram mammas hemmagjorda hummus til lunchen igår.)

Ang. stavning

Jag stavar inte så bra, dels för att det alltid går fort när jag skriver, dels därför att jag inte har det i mig, att stava rätt. Jag kastar ofta om bokstäver och ibland får jag googla rätt stavning. Särskrivningar och syftningsfel är mina mellannamn. Jag skulle aldrig kunna gå med i "Hata särskrivningsgruppen" på fejjan. Det hade liksom varit höjden av ironi. Jag vet detta om mig själv och det är något som jag för länge sedan har slutat att skämmas för. Alla mina elever vet det och påpekar snällt mina omkastningar och särskrivningar. Jag har bett om det för att jag ska lära mig och bli bättre.

Igår skrev jag en rubrik på ett inlägg som var felstavad med flit. Istället för hjärta skrev jag skjärta, för det är så vi kallar den 14 februari, en stjärt dag. Ett försök till att vara lite internt rolig. Mannen blev genast orolig och frågade om jag visste att Alla hjärtans dag inte stavas så. Jo, det vet jag. Men tack för omtanken.
Pöss! (Eller jag vet att det stavas puss, men nu försökte jag bara vara lite dialektal.)

Alla skjärtans dag

I år firade vi med grillat, kladdkaka med glass och grädde, nyköpt sällskapsspel (som jag väldigt opassande vann) och hjärtformade snacks. Nu är det dags för en film och mys vid en tänd brasa i öppna spisen.

Tisdag

Efter att ha ringt och anmält en vattenskada till försäkringsbolaget, tyckte jag kanske att dagen var gjord. Jag tog lite slut efter det. Det var det viktigaste på todo-listan.

Nu ska jag försöka ta tag i några jobbgrejer. Kanske.
Lite WF och kaffe först bara.

Måndagsmys

Ikväll blir det ostbricka och mys i tv-soffan med Mannen. Lite uppladdning inför morgondagens hjärta dag.
Imorgon firar vi med sällskapsspel och grillat står på menyn.
En kväll/eftermiddag med familjemys!

X i taket!

Barnen är ute och leker.
På eget initativ.
Helt utan data- och tv-spelsförbud.
Den lilla gick ut ensam i trädgården.
De två stora tog fram sina cyklar och drog iväg med grannpojken.

Plötsligt händer det!

(Vad jag gör? Jo, jag säljer gammal bråte på blocket. Plötsligt händer det - också!)

Idag är en annan dag

Efter att varit praktiskt taget apatisk igår har jag idag vaknat med ny energi. Innan klockan 10 har jag läst igenom 23 elevers svar på "Fritidens historia"-frågorna och kommenterat. Nu skall jag spela Skippo med mina tre sportlovslediga barn och hålla dem från datorn i 30 minuter till.