Vad andra säger

Först känns det omöjligt att ta sig igenom all smutstvätt.

Sakta, men säkert tar man sig fram.

Men, hur jag än gör blir det kö och läggs på hög. Stora högar.

Idag ska jag sakta ta mig ner i ikea-kassen med stryktvätt. 

Andra frågar till mig, "Men vad är det du stryker? Jag stryker aldrig."

Jag stryker, uppenbarligen, heller aldrig.

Men när jag stryker är det sånt som är skrynkligt. Dah.

Skjortor, blusar, chinos, typ så.

Min man har ett möte-skjorta-kund-kavaj-jobb. Och det blir endel skjortor som ska strykas i och med det. Andra säger mig, "Men din man får väl för fan stryka sina egna skjortor."

Och jo, min man stryker sina egna skjortor och även mina blusar. 

Min man hänger och viker tvätt. 

Så idag tittar jag på VM i skidor och stryker. Och tänk, när jag kommit in i ett flow med två-pricks blusar så går det av sig själv. Det är ju inte direkt ett stort tankearbete som behövs bara lite - just do it.

Blåmärken

Igår skulle jag klippa gräset. I slänten upp till baksidan halkar jag och ramlar. Jag får gräsklipparen över mig. Tack vare dödmansgreppet stannar maskinen och jag får den över mig. Två goa blåmärken på armarna har jag nu. Men det gör inget. Jag har fingrarna i behåll.

Vad har hänt här?

Igår städade jag badrummet på ovanvåningen. När jag kommer hem från jobbet idag hittar jag ganska hånga röda hår. Det är någon rödhårig i familjen som har friserat en centimeter på skalpen.

Handywoman

Jag hatar att vara beroende av att någon annan ska komma och "rädda" mig ur situationer.

Så nog fan kan jag borra lite, skruva lite och fixa själv.

Så klart jag kan.

Men återvinningen, baby, den är din!

När Mannen är borta...

...hänger frun sin handväska var hon vill.

"Jag klarar mig själv, jag kan städa, jag kan laga mat"

Ikväll passade vi på att grilla hamburgare på Pärlan till kvällsmat. 

Det är ju så otroligt smidigt att laga mat och äta ute. Och barnen tycker att det är toppen. 

(Sedan vill jag bara tillägga att jag grillar väldigt bra själv, utan hjälp av en man.)

Äh! Fan, jag går och knyter mig

Ensam hemma när Mannen är på bowling med sitt jobb.
Jag och barnen åt grillat (som jag grillade egenhändigt på gasolgrillen på altanen).
Sedan var det dags för mys och där går våra intressen isär. Jag fick ta tv:n i sovrummet och barnen den i vardagsrummet. Jag gillar inte popcorn i sängen, så det var den enklaste lösningen. Efter att ha legat och kollat på På spåret och Skavlan (var han inte mer en lovligt öh  öh  öh idag?) så känns det lite lagom segt i ögonlocken, så jag knyter mig nu. Kvart över tio en fredag, det var länge sen.

Jo, jag har ju vit månad också, så jag kan inte ens roa mig med att skåpsupa. Så det får bli bingen och några underbara sidor Niceville.

Allt är som det ska

Bilden är lånad här.

"Hurra, du är definitivt en TANT!
Transformeringen är fullbordad.
Prinsessan har förvandlats till drottning,
en mogen frukt, en erfaren
fullblodskvinna som vet var skåpet ska
stå. Bejaka tanten i dig. Starta en
bokcirkel, börja med kundaliniyoga eller
tantrasex, koka äpplemos eller skriv en
insändare. Nu kan du göra vad sjutton
som helst!"

Jag har aldrig gjort ett test som stämt så otroligt bra in på mig! Jag kan göra vad sjutton som helst! Yaij!

Chrissan har gjort det! Gör tant-testet du också!

Kajsa - det är jag det!

Varför vänta in sin man när man kan själv? Idag åkte jag resolut till Jysk och köpte nya beslag till gardinstången. Skruva ner de gamla och fäste upp de nya. Lätt som en plätt.

Sen, när jag ändå var igång hämtade jag hammarn´ och spik och satte upp 3 saker på väggen som legat i Lillisens bokhylla i månader. Just for the sake of it!

Vardag fylld av kärlek och tvätt

Hon kommer upp från sin brors rum, Lillisen.
Själaglad över att hon bäddat hans säng.
Så duktig och snäll hon är, lixom.
Njuter av sin stund som Kajsa Kavat.

Hon kommer fram och gömmer sina händer innanför tröjan, en lek som aldrig vill ta slut. "Jag har inga hännerar! Jag har inga hännerar! Var är mina hännerar?"

Näsan rinner och intorkat snor pryder halva ansiktet.
På kinden är det matrester från mellanmålet och minst ett tuschpennesträck.
På underläppen har hon nare en bra bit ner på hakan.
Tröjan är fylld av sylt, eller är det ketchup?
Extra byxorna från dagis flaggar på halva benet.
Strumporna ger henne Pippi Långstrumpsfötter.

Hon är glad och solig.
3 ½ år och självsäker.
Självgod som bara 3 åringar kan vara.
Och vem bryr sig om snor?
Och tröjan går att tvätta.
Vardag och kärlek i en salig mix.

Välkommen huggormen!

Precis hemkommen från handling nr 1.
Jag har minst 2 kvar och kanske blir det en sista på lördag förmiddag.
Vi har ett födelsedagsbarn imorgon.
Det skall firas stort tillsammans med den 85 åriga gammelfarmorn.
Kalas i kubik liksom.
Och det är alltid kul.
Vad som inte är kul är att handla till släktkalaset med cykel. Jag sitter här och funderar olika rutter;
Rutt 1: högskolans bibliotek, systemet (2 bib), present till 85 åringen, rosor till bordet
Rutt 2: Willys med max 4 kassar (en i korgen, en i barnsadeln och 1 på vart styre)
Rutt 3: allt som jag glömde rutt 1 och 2.

Och jag som skulle plugga.
Och städa.
Och stryka.
Och ta hand om mina barn.

P.S Mamma och pappa fixar catering av mat.

Att vara inkorrekt?

Vab. Vår älskade vab.
Är vab en kvinnofälla?

Här delar vi inte 50/50, utan mer 90/10.
Ibland kan vi dela dagar, eftersom jag jobbar eftermiddag 2 dagar i veckan.
Men jag roffar åt mig vab-dagarna. Så ofta som jag kan.
Jag tycker nämligen väldigt mycket om att vara hemma.
Jag tycker att det är ett skönt avbrott i vardagen.
Sedan är det ju så att barnen sällan är sjuka *knack i bordet*.
Jag vabbade 2 dagar i februari. Sedan dess har jag snällt fått vila upp mig på helgerna, som alla andra.

Jag tycker inte att jag säljer ut kvinnosläktet och hela jämställdhetsskiten bara för att jag vill vara med mina barn. Speciellt om de är sjuka. Jag älskar vårt socialförsäkringssystem som gör det möjligt för mig att vara hemma.
Det finns andra sätt att göra mig jämställd min man och han mig.

Tillägg: Pappa ringde och trodde att någon av barnen var sjuka. Nej, vi är friska. Det var bara en allmän fundering.

Att trivas med sig själv

Inatt sov jag ensam i huset.
För första gången.
Vi har bott här i snart 3 år.
Mannen har semester och tagit med sig barnen till svärmor över natten.
Så vad gör jag när jag får bestämma helt själv.
Jo, jag kompar ut och åker via stan och shoppar lite på vägen hem.
Sedan tvättar jag några tvättar.
Plockar med rena tvätten och grejar lite på barnens rum.
Dammsuger.
Sedan väljer jag världens sämsta film att titta på samtidigt som jag äter ostbricka framför tvn.
Sedan inser jag att det är jag som måste vattna nysådda gräset. Fan!
När allt är gjort sätter jag mig med laptopen på altanen med ett glas rosé och toksurfar i 3 timmar + lite spel på fejan.
Sedan somnar jag sött och sover som en gris.

Idag kommer dom hem! Jippi!

Dagens logisk

Mannen skall springa varvet idag.

Han tycker inte att jag skall ta bilen in till Göteborg för att hämta upp hans sargade kropp, han tycker att vi skall ta bussen.

Eftersom jag gärna gör som jag själv vill, så sitter jag här nu och googlar parkering i city.

Note to self:

1. Bibblan - check
2. Handla - check
3. Göra några situps
4. Stryka den sista styktvätten - check
5. Kolla på 3 föreläsningar via webben - check
6. Läsa nya Bamse tidningen för Lilleman - check
7. Peka med hela handen när elektrikern kommer - han kom aldrig, pga bilhaveri
8. Laga lunch, mellanmål och kvällsmat - check
9. Ringa farmor - check
10. Hjälpa Slarvan med matteläxan - check
11. Förbereda morgondagen, packa gympakläder - check
12. Slösurfa - check*flera
13. Läsa lite i min deckare - check*flera

Update: Då var det bara situpsen kvar...

Vad fan hände?

Före: alla leksaker ovanpå vissnade lavendelbuskar och kärleksört

Klockan är 18.20.
Barnen och jag kommer hem efter handling, lek med kompisar och körövning.
Det är då det händer, tokrycket.
Handskar, sekatör, sopsäckar och lite djävlar annamma...
20 minuter senare är alla vinterleksaker bortröjda (inslängda i garaget och soprummet) och alla buskar är kapade vid rötterna, något som borde ha gjorts hösten 2007.

Det ser fortfarande djävligt ut, inte inte överdjävligt.

Things to do

Okej.

Det är inte vackert hemma hos mig just nu.

Jag har lite på agendan.

Men en liten frun klarar sig bra, med hjälp av en skruvdragare!

Tvätten: den smutsiga, den rena, torra ovikta och den ostrukna.

Nya längre skruv skall hålla köksbordet på plats.

Krukan med ljung var fin i oktober...

3 pulkor, 2 par skidor, en bob, 2 stjärtlappar, 2 stora spadar och en kvast pryder den oklippta och fruktansvärt fula rabatten.

Att kunna välja bort - eller inte

Jag har mycket på agendan.
Det är jag själv som bestämmer vad jag skall göra.
Jag vill gå ut ikväll med mina nya väninnor i stan. Det är viktigt för mig.
Jag vill plugga och göra bra ifrån mig på mina kurser. (Inlämning på bägge i mitten på nästa vecka.) Det är viktigt för mig.
Jag vill städa hemma inför kalaset imorgon. (Det kan Mannen göra med hjälp av barnen. Förresten så är det aldrig särskilt skitigt hos oss.)
Jag vill klippa träden och samla ihop skräpet. Men det funderar mamma på att göra, åt mig.
Jag vill delta i allt och ha stenkoll på alla presenter och inköp och logistik kring barnens födelsedag, även om jag inser att det blir bra även om det är dammigt, för lite mat och trångt.

Mitt dygn har 24 timmar precis som alla andra. Och det blir bra som det blir. Jag önskar att jag kunde vara lite mer "laid back" och cool.

Att känna sig så dj.... duktig

Jobbar 7-16.45, 45 minuters övertid p.g.a ett möte med förskolan.
Cyklar hem och det är svårt att se för snön lixom snöar vågrätt.
Väl hemma är det dags att ta tag i städningen. Vi får ju huset fullt av gäster i helgen. Köket är ju taikon och jag försöker hålla skenet uppe med att huset i övrigt är relativt fläckfritt.
Så, bädda rent i 3 sängar, dammsuga och våttorka 3 rum. Ut i bilen och delar ut de resterande inbjudningarna till barnens kalas. Kvällsmat och tillhörande disk.

Nu: kolla 2 föreläsningar via nätet och sedan krascha framför min favvo: Alison på 4:an.

Det där med att säga nej...

Då var det dags igen.
När jag skulle hållt käft eller helt enkelt sagt nej så glappade munnen igen och saker hamnar i mitt knä...
Jag arbetar 75%, har 3 barn, en man som reser i jobbet, en man som reser i jobbet med vår enda bil. Jag cyklar. Jag läser två 7,5 poängskurser under våren. Vi renoverar kontinuerligt vår 50-tals villa och har nu kommit till köket. Jag har blivit skydds- och brandombud på jobbet. Jag sitter med i samverkans gruppen, likabehandlingsplansgruppen, och Enhets-gruppen på jobbet. Jag lyckades bli föräldraråds representant på både skolan och förskolan.

Och nu sitter jag även i valberedningen för Lärarförbundet i vår kommun. Men nu räcker det. Från och med nu skall jag säga nej. Eller typ, kanske.