Juli 2024

 

Korsvirkeshus i Danmark

Klitter och sanddynor

Kalle fixar smörebröd

Dodekalitten

Underbart!

Fönsterbyte Dillö

Semester

Suga ut det sista...

 

...av semestern med barnen på Dillö. 

Födelsedagsfirande

 

Torsdagen den 6 februari

Vacker, sorglig, intim.

Så var min systers avskedsceremoni.

Den ceremonin som vi så länge hoppats att slippa. Familjen har fått en ny tideräkning. Före och efter.

Nu famlar vi oss fram i verkligheten - efter -

Karins död. Vi gör så gott vi kan. 

Utsikt från ett tågfönster

Ledigheten tuffar på...

...hur oplanerad den nu än är.

Vi var i Göteborg och följde barnens handbollsframgångar.

Jag åkte i förväg och myste på caféer mellan matcherna, eftersom det var halv storm och regn.

På torsdag kväll var vi och åt kalvschnitzel och drack öl på Schnitzelplatz i Lagerhuset.

Mannen tog med mig till mysiga BouleBar  på Rosenlundsgatan.
Där hade de min nya favoritöl på fat! 

1664 Blanc

Fredagen bjöd på solsken, folkfest och slutspel!

Hem-ester under veckorna som Mannen jobbar. Jag läser sjukt mycket böcker. Härligt.

Igår var vi på Gekås i Ullared.
Det är en upplevelse på många sätt. 

Men jag tror tjejerna var nöjda.

Jag köpte underkläder till min yngsta för flera hundra, strumpor, trosor och linnen.

Ofta är mobilkameran full av bilder på kläder som hon ska godkänna.

De här strumporna fick tummen upp.

Kvittot:

Scener ur ett mamma-liv 2.0:

Vi är på väg i säng. Klockan är tio och vi är trötta. Så plötsligt hör vi hur det går i garagedörren och att det är en moppe-träff utanför huset. Sedan dräller det in ungdomar.De stänger in sig i biorummet i källaren och spridda öhhöhh och fnitter letar sig uppåt i huset. Men så kommer sonen upp. Problem med chromescasten. IT-teknikern får rycka ut. Efter många om och men så inser vi att det inte går att rädda tekniken - den får bytas ut mot den på övervåningen. Mitt i debaclet med IT-supporten kommer yngsta dottern och meddelar att hon tappat en plopp till sina nya hål i öronen ner i silen i handfatet. Ett litet tumult uppstår då jag med ganska mycket anklagan i rösten ifrågasätter varför hon i hela friden tagit ur örhänget som ska sitta i i minst 6 veckor. Det uppstår ett känslomässigt utbyte av tankar och idéer om hur det kan vara möjligt. Sedan infinner sig läget - skadereglering - och IT-supporten aka piercingmannen aka rörmokaren får rycka ut. Så vid halv elva plockas avloppet nere i handfatet isär. Det är äckligt, på riktigt, men efter 20 minuters letande hittar vi ploppen till örhänget. Vid elva har vi lyckats trycka igenom örhänget genom det nytagna hålet och ploppen trycks på plats. (Blir det inte infekterat så blir inget det ever again.) Det tar ca 20 minuter att få rent och ihop avloppet igen och vi kan komma i säng vid halv tolv. Det var den onsdagskvällen det.

En månad kvar...

..till en vecka av sovmornar, avkoppling, havsskvalp, god mat och härliga utflykter.

Som jag längtar till Gran Canaria.

Utsikt

Efter två tvättar, återvinning, 4 ärenden, menyplanering, mat- och vininköp och nödstädning av nedervåningen hamnar jag här. Och kommer troligtvis ligga kvar en stund. Om en kvart kommer jag slumra sött. 

Att vara hos svärmor...

...är en lisa för själen.

Inte riktigt sant...

Självklart gör jag mer än ingenting.
Jag har barn och hus. Jag har kli i kroppen. Jag tycker om att fixa hemma även om det innebär oceaner av svett. Men jag försöker göra ingenting. Verkligen försöker.
Varannan dag åker vi och badar. Min hudtyp måste ha vila från solen och hur mycket skugga och solskydd det finns är det bästa att ta det lugnt.
Så idag ska jag bara en liten sväng till tippen, bädda rent och så göra några pajer att ha i frysen. Idag är det mulet. Halleluja!

Mental härdsmälta

På lördag åker vi till Danmark. Vi jobbar fram till fredag och Mannen är på jobbresa. Skolavslutningar, sjukhusbesök, matcher, träningar. Ja, precis som vanligt. Fullt ös - medvetslös.

Så jag packar när jag har tid. Det är så man gör när man inte har tid. De här tre kassarna har stått packade i två veckor kanske. Lakan, handdukar, kaffe och diskborstar.

I söndags skulle jag fortsätta packa. Mellan alla tvättmaskiner som rullade.

Jag letade efter den lila Stadiumväskan i gott och väl 20 minuter. Vände upp och ner på förrådet under trappen. Men ingenstans. (Däremot hittade jag utflyktsfilten, som vi letat efter i en månad.) Igår, vid middagen, 20.30 - vi lyckas inte få till det när normala människor äter middag, hittade jag väskan...

In mellan stolsbenen. Lite lila. Och då blir jag ju lite rädd för mig själv. Men också glad för få var ju det problemet löst...

Från lycklig och energirik till WTF

Städar huset. Plockar och fejar. Tvättar och hänger ut tvätt i solen. Duschar blommor. Har energi. Har flow. Tycker det är helt okej att dammsuga och damma trots att det är undrbart väder ute. Men så händer det. Första knäcken kom när jag inte fick isär vattenlåset på handfatet uppe. Kajsa Kavat blir sur på sånt. Men, fine... bara att be den 1000 gånger händiga mannen att ta hand om det.

Lite irriterad en stund men kommer över självförtrondeknäcken, kan själv.

Det är en timme senare när jag ska hämta en ny tandborste som hormonkärringen går från energisk till topp tunnor på mindre än en halv sekund. Någon. Inte jag. Har tagit sista tandborsten utan att skriva upp på listan. Och låtit paketet vara kvar.

Jag begär inte att de ska köpa nya för egna pengar. Det enda, och det är lite, är att man slänger den tomma förpackningen och skriver upp tandborstar på köpe-listan på frysen.

För en 2 åring är det svårt. För en 5 åring också. Men en 18-, 15-, och en 12-åring är det inte rocket science.

Det är hyfs. Det är logik. Det är fan galet att jag blir så djävla arg, ledsen och irrterad över det här. Men jag blir så sänkt.

Ibland vill jag emigrera.

Till en etta i Gamla stan. Fullt med tandborstar och avtorkade bord. Inte suddgummisudd på matsalsbordet. Inte snubbla över skor i hallen.

Ibland tänker jag så. 

Och lusten att städa? Den försvann.

"Allt vad du vill att människor ska göra för er. Det ska ni också göra för dem."

Fuck that shit right back.

Bröder, böcker...

Jag har världens gulligaste lillebror. Den uppfostran föll väl ut! I veckan skickade han mig en bok som han tyckte jag skulle läsa. Bara sådär. Underbart. Tack!❤

Bilder från Prag

29 mars

Promenad längs floden.

 Pragborgen

30 mars

Handbollsmatcher i Chodov.

 Utsikten från min roséterass...

 31 mars

Vi turistade på förmiddagen.

 Den judiska kyrkogården var stängd på grund av påsken. Lite av ett antiklimax.

 Handbollsmatcher i en tennishall ute på landsbygden.

Svettstanken i hallen fick ögonen att tåras.

1 april

A-sluspel och laget åker ur i mellanrundan.

Många täta och tuffa matcher.

2 april

Besök på Theresienstadt.