Visar inlägg med etikett barnuppfostran. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett barnuppfostran. Visa alla inlägg

lördag 12 mars 2022

Saker jag inte längre behöver...

...göra när mina barn är äldre.

Jag tittar inte på:
Talang
Idol
Let´s Dance
Melodifestivalen

Jag äter sällan:
Tacos
Pannkakor
Lördagsgodis

Befinner mig på platser som:
Badhuset 08.00 en lördagsmorgon
På ett barnkalas på Laserdome, lördag kl. 16.00-19.00
På Kulturskolans parkering 16.00-16.25, varje tisdag

Vad jag inte hittar i tvättmaskinen:
Stenar
Kottar
Lypsyl

Vad jag inte hittar i väskor:
Förmultnade päron
Gamla utflyktsmatkådor
Förr-förra veckans informationsbrev om föräldramötet som var igår

lördag 8 juni 2019

Otålig väntan

Igår när vi satt och åt middag alla fem bad jag familjen om ursäkt i förtid. "Förlåt för att jag kommer vara stingslig nästa vecka. Om jag ber om något, bara gör det. Direkt. Annars är risken stor att jag blir förbannad."

På fredag tar äldsta studenten. Det ligger en otålig förväntan i luften.
Jag väntar på att få sätta igång med alla förberedelser. Städa, pynta, handla och laga mat. Det ska bli så roligt att få fira dotterns slit. Fester är kul och jag dividerar med mig själv om jag köpt tillräckligt med kött, pasta och vin.
Det kommer jag göra in i det sista, det hör till.

Men jag vet att jag kommer få psykbryt. Ett varje dag till kresendot på torsdag kväll. Som tur är kommer min lugna och pragmatiska bror på torsdag och möjligen kommer hans närvaro ta bort topparna på bryten. Jag kommer inte kunna med att han ser hur det går till bakom kulisserna...

torsdag 18 april 2019

Scener ur ett mamma-liv 2.0:

Vi är på väg i säng. Klockan är tio och vi är trötta. Så plötsligt hör vi hur det går i garagedörren och att det är en moppe-träff utanför huset. Sedan dräller det in ungdomar.De stänger in sig i biorummet i källaren och spridda öhhöhh och fnitter letar sig uppåt i huset. Men så kommer sonen upp. Problem med chromescasten. IT-teknikern får rycka ut. Efter många om och men så inser vi att det inte går att rädda tekniken - den får bytas ut mot den på övervåningen. Mitt i debaclet med IT-supporten kommer yngsta dottern och meddelar att hon tappat en plopp till sina nya hål i öronen ner i silen i handfatet. Ett litet tumult uppstår då jag med ganska mycket anklagan i rösten ifrågasätter varför hon i hela friden tagit ur örhänget som ska sitta i i minst 6 veckor. Det uppstår ett känslomässigt utbyte av tankar och idéer om hur det kan vara möjligt. Sedan infinner sig läget - skadereglering - och IT-supporten aka piercingmannen aka rörmokaren får rycka ut. Så vid halv elva plockas avloppet nere i handfatet isär. Det är äckligt, på riktigt, men efter 20 minuters letande hittar vi ploppen till örhänget. Vid elva har vi lyckats trycka igenom örhänget genom det nytagna hålet och ploppen trycks på plats. (Blir det inte infekterat så blir inget det ever again.) Det tar ca 20 minuter att få rent och ihop avloppet igen och vi kan komma i säng vid halv tolv. Det var den onsdagskvällen det.

måndag 27 augusti 2018

lördag 5 maj 2018

Från lycklig och energirik till WTF

Städar huset. Plockar och fejar. Tvättar och hänger ut tvätt i solen. Duschar blommor. Har energi. Har flow. Tycker det är helt okej att dammsuga och damma trots att det är undrbart väder ute. Men så händer det. Första knäcken kom när jag inte fick isär vattenlåset på handfatet uppe. Kajsa Kavat blir sur på sånt. Men, fine... bara att be den 1000 gånger händiga mannen att ta hand om det.
Lite irriterad en stund men kommer över självförtrondeknäcken, kan själv.
Det är en timme senare när jag ska hämta en ny tandborste som hormonkärringen går från energisk till topp tunnor på mindre än en halv sekund. Någon. Inte jag. Har tagit sista tandborsten utan att skriva upp på listan. Och låtit paketet vara kvar.
Jag begär inte att de ska köpa nya för egna pengar. Det enda, och det är lite, är att man slänger den tomma förpackningen och skriver upp tandborstar på köpe-listan på frysen.
För en 2 åring är det svårt. För en 5 åring också. Men en 18-, 15-, och en 12-åring är det inte rocket science.
Det är hyfs. Det är logik. Det är fan galet att jag blir så djävla arg, ledsen och irrterad över det här. Men jag blir så sänkt.

Ibland vill jag emigrera.
Till en etta i Gamla stan. Fullt med tandborstar och avtorkade bord. Inte suddgummisudd på matsalsbordet. Inte snubbla över skor i hallen.
Ibland tänker jag så. 
Och lusten att städa? Den försvann.

"Allt vad du vill att människor ska göra för er. Det ska ni också göra för dem."
Fuck that shit right back.

måndag 19 mars 2018

Att fylla 18

Under kvällsmaten kom det på tal...
Tatueringen som dottern vill göra. Hon har fyllt 18 och jag har tre saker att säga:
1. Hepatit A och B
2. HIV
3. Nej

Innan maten låg yngsta och kollade på Barbie the Movie. Och jag liksom ba Naaa...
Under kvällsmaten pratar hon om att plocka sina ögonbryn. Och jag liksom ba Näää...

onsdag 7 februari 2018

Jag älskar honom, det gör jag verkligen...

Sonen, 15 år: "Alltså, de är så trevliga på Nordea. Jag skulle kunna ringa och spärra mitt kort varje vecka. Allvarligt, alltså. Så himla trevliga."
"Fast det gör du ju redan."
"Jo, just det."

lördag 17 juni 2017

Så som det är?

Tvåan kommer hem med nya betyg. Några sänkningar och några höjningar. Eller fler sänkningar än höjningar.
Jag måste ju reagera. I vår familj vill vi att barnen har E i alla ämnen. Men samtidigt att vi vill att de ska jobba för att nå sina potential. Jag vill att de ska kunna välja vad som helst till gymnasiet. Inte förlita sig på låga intagningspoäng. Ettan får vi tagga ner, lite: "Men det ordnar sig. Du måste inte ha A på alla prov och inlämningar."
Tvåan får vi ligga på, lite: "Men något måste du ju ha att plugga inför?"
Han är i alla fall inte svarslös. Han sänkte ett C i slöjd till ett D. "Men mamma, du måste förstå, det där C:et, det var ett felbetyg. Jag är inget C material i slöjd." 
Vad svarar man på det?

fredag 17 februari 2017

Jag lurar ingen - inte ens mig själv

Jag
Har 
Curlat
Sönder
Mig
Själv
.
Inlägg om barnens förträfflighet i vad gäller hushållsarbete är lika frekvent förekommande i bloggen som i verkligheten... Alltså ett om året.
Jag är så djävla trött på serviceanläggningen Huset i Öster att jag tror att hjärnan snart kokar över.
Jag vet att det är mitt fel.
Jag vet att jag servar för mycket.
Jag vet att jag begär så lite av dem.
Men, jag anser att jag lärt dem respekt och omsorg om andra.
Jag har givit dem varsitt huvud och två händer.
Men, se, det har jag uppenbarligen inte.
Mig respekterar de inte. Mig visar de ingen omsorg. DET gör mig galen. Ledsen och trött.

Den där djävla tacosen kan de göra själva. Jag tänker inte lyfta mer än mitt vinglas. 

Over and out.

Veronica Maggio - Havanna mamma by Cabotine79

söndag 5 februari 2017

Hur gick det här till?

Tre barn sätter sig frivilligt en söndag och gör läxor. Jag fattar ingenting, men det är definitivt värt läxläsningschoklad.

fredag 3 februari 2017

AW

Mannen och jag kommer hem från kvällens AW och möts av...
...ett rent kök. Inte ett spår av barnens kväll!

fredag 8 juli 2016

Något har gått in!

Han packar upp sin Cup-väska direkt efter hemkomst. Och han sorterar tvätten. Och jag gråter av lycka och stolthet. Vad säger det om mig?

lördag 2 juli 2016

Det går fort i tennis...

...och i humöret på vår 13-årige fotbollskille.
Inställningen inför hemmacupen har varit under all kritik. Gamnacke och sura miner.
Hemspringet obefintligt. Uppgivenheten sken igenom. Under andra halvlek under förmiddagens match tar jag bilnyckeln och går och sätter mig där för jag orkade inte titta mer. 
Vid 16- tiden åker laget ur. Halvåtta ringer tränaren och frågar om sonen kan tänka sig att ställa upp för 02:orna, som är några man kort på bänken. 
"Vill du verkligen ha med honom", blir motfrågan.
En och en halvtimme senare kommer han hem och håller huvudet högt, då laget vann och att han fått göra mål. Humöret på topp och nya matcher med 02:orna imorgon.
Tre timmar tidigare var han nära att ställa skorna på hyllan.

söndag 15 maj 2016

Mannen säger:

"Våra barn är som kor. Dom bara släpper skiten och går."
Bondgårdsuppväxtreferenser piggar upp.

söndag 12 april 2015

Handbollshelg

Efter tre handbollsdagar är vi nu hemma igen.
Det är sjukt skönt att sitta med fötterna på soffbordet och titta på TV.
Det är så lungt och skönt - en stor kontrast till ABB Arena i Västerås.
Sonen har tappat rösten, men faktiskt fått med sig allt annat hem. Mitt curlande har inte förstört honom alldeles.
I gruppspelet blev det en vinst, en oavgjord och en förlust, men detta till trots gick sonens lag till A-slutspel. Vinst i 1/16-delen, men förlust i 1/8. Alla tre lagen gick till A och ett av lagen åkte ur i kvarten.
 
 
 Vi bodde naturskönt utanför Västerås vid Lövsta. I Västerås blommar vårblommorna!

Våra stugor var fräscha och stora, med riktiga sängar. Norr Lövsta 1 kan rekomenderas.



tisdag 24 mars 2015

For U, Martina, före bilder

Avtorkat och tomt. Stolar inställda.

Diskbänk - lite suddig bild, men väldigt ren.

måndag 9 mars 2015

När orden tar slut

Händelsen i Uddevalla i helgen, när tre ungdomar miste livet, väcker många frågor och känslor hos mig. En känsla är bestörtning, en annan är ilska.
Så onödigt, så meningslöst.
Så djävla dumt.
Fel tid, fel plats, fel umgänge.
Hur lär man sina barn att inte vara på fel tid, fel plats och med fel umgänge?

Bilden är lånad här.

fredag 23 januari 2015

Scener ur en vardag #friluftsdag

Scen 1:
Hallen 20.43, torsdag kväll.
Golvet är fullt med hjälmar, pjäxor, raggsockar, skridskor, skidor, stavar, tre halvnakna barn, läxböcker och sittunderlag. En något stissig mamma, fortfarande klädd i träningskläder och oduschad efter sitt friskispass för 1 timme och 45 minuter sedan. Pappan kommer hem från sin innebandy och frågar vad han ska göra. "Ge mig sprit", säger mamman sammanbitet.

Scen 2:
Köket 06.55, fredag morgon.
Tre vattenflaskor, tre plastskedar, två risifrutti, en yoggi, en kiwi, en clementine, ett äpple, tre lådor pepparkakor utan nötter, en termos med varm glögg, två med varm oboy, en påse bullar med spår av nötter som kasseras och byts ut mot hemmagjorda utan nötter.
Tre trötta barn i underställ, en grötkokande pappa i morgonrock, en sömndrucken mor som försöker hitta oboyen.

Scen 3:
Hallen 07.31, fredag morgon.
Vantar, mössor, väskor som inte går att stänga, fikapåsar med läckande vattenflaskor. Jackor som skall tas över vantar. Termobyxor som skall tas över vinterstövlar. Ett barn som går på parketten med pjäxor, ett barn som inte har på sig termobyxor "För att ingen i sjuan kommer ha det och så kommer jag som går i åttan med täckbyxor." Det är skittöntigt att inte frysa.

Sa jag att jag längtade efter fredagskvällen?
Men först ska all packning ur väskor, i tvättmaskin, förråd och diskmaskin.

tisdag 17 juni 2014

Allvarligt?

Att inte bli berörd av våldtäktsdomen i Skåne är svårt. Eller den icke våldtäktsdomen.
Alltså. Det svartnar för ögonen. Jag känner mig maktlös.
I SVT:s Nyhetsmorgon sitter en tjej och säger att allt utom ett JA, är ett nej. Och hon har så rätt.
Det är tur att jag inte arbetar inom rättsväsendet. Det hade brunnit i huvudet varje dag.

Mina två döttrar, min son - jag hoppas jag uppfostrat er att förstå nyanser och att visa respekt och hänsyn mot andra människor. Det är kanske ni som ska driva frågor och förändra felaktiga maktstrukturer. Jag ska inte säga att er mamma givit upp, men hon är oerhört trött. Trött på allt djävla trams, där vuxna människor beter dig som svin och där rättsystemet inte kan skydda mig. Och vet ni vad. Den kan inte skydda er heller.