Kråkan på Öster

 Tycker löjligt mycket om min kråkalyckta.

Att inte hoppa på en hype

Game of Thrones.
Nej, tack.

Shabby chick.
Nej, tack.

Fifty shades of grey.
Nej, tack.

Skam.
Nej, tack.

Crossfit.
Nej, tack.

Senaste mobilen.
Nej, tack. Min mobil är över tre år. En 40 årspresent.

Nätshoppa från Kina.
Nej, tack.

Resa till Thailand.
Nej, tack.

Ungefär så. Hype? Nej, tack. Jag strävar på i det otrendiga och trivs så bra så.

Saker man glömmer från småbarnsåren

"Varför?"
"Varför då?"
"Varför sa han så?"
"Varför gjorde hon så?"

Ett varför - där "därför" eller "jag vet inte" inte duger som ett svar.
"Vad gör Jim?"
- Jag vet inte. Fråga Jim.
Hehe.

Den enda gången "jag vet inte" duger som svar är när du ger upp och svarar med en motfråga: -Varför undrar du det?
"Jag vet inte."

Bränder

Det brinner här på Zakynthos. Uppe i begen.

De vattenbomar med helikoptrar.

Det är inte på ett ställe, utan flera härdar. Både i norr och i syd.

På middagen igår frågade jag kyparen om de var vanligt. Och jo, och det är anlagda bränder av markägaren själv. De får inte hugga ner träden och för att få betesmark till sina djur eller för att kunna bebygga bränner de ner skogen. Lite risky buisness då det är 40°, vind och snustorrt.

Men som kyparen sa; de bor uppe i bergen och kan inte livnära sig på turismen...

På cykel i Köpenhamn

Överallt finns dessa betongkolosser. Fina, tänkte jag först. Sedan kom jag på varför de finns där. Då var det inte lika fridfullt längre.

Jag lurar ingen - inte ens mig själv

Jag

Har 

Curlat

Sönder

Mig

Själv

.

Inlägg om barnens förträfflighet i vad gäller hushållsarbete är lika frekvent förekommande i bloggen som i verkligheten... Alltså ett om året.

Jag är så djävla trött på serviceanläggningen Huset i Öster att jag tror att hjärnan snart kokar över.

Jag vet att det är mitt fel.

Jag vet att jag servar för mycket.

Jag vet att jag begär så lite av dem.

Men, jag anser att jag lärt dem respekt och omsorg om andra.
Jag har givit dem varsitt huvud och två händer.
Men, se, det har jag uppenbarligen inte.
Mig respekterar de inte. Mig visar de ingen omsorg. DET gör mig galen. Ledsen och trött.

Den där djävla tacosen kan de göra själva. Jag tänker inte lyfta mer än mitt vinglas. 

Over and out.

Veronica Maggio - Havanna mamma by Cabotine79

Vilken bank har du?

Jag har givetvis Nordea.

Jag blir så sjukt trött. Inifrån och ut. Uppifrån och ner.

Min personliga bankman har säkerligen varken vetskap eller insyn, men det är företagskulturen som genomsyrar. Helvete vad trött jag blir. Det är ett djävla jobb att flytta pengar och byta bank. Och med bundna lån.

Men idag är det i alla fall fredag hela dagen och bara ett barn på jobbet med magsjuka. Hej o hå.

Varför infaller våffeldagen just idag?

Jobbar sent.
Vikar för vab-ande kollegor.
Avslutar med ett utvecklingssamtal.
Hämtar ett barn på fritids och möts av "Här finns det löss"-skyltar.
Handlar mat.
Kommer hem, packar upp, lägger i en tvätt, förhör läxor, plockar ur diskmaskinen.
Ställer mig och vispar ihop våffelsmet klockan 18.30.
Gräddar 12 våfflor på mitt en-våfflas-järn.
Vispar grädde.
Ser barnen mumsa.

Själv steker jag 250g champinjoner till middag och jagar våffel-os med 7 olika doftljus.
(Fast jag unnar mig lite GI efterrätt - hallon och en klick vispad grädde).

Nu har jag skickat jobbmail, letat rätt på en rapport och skall avsluta med att hänga tvätten.
Ingen idé att prata med mig ikväll. Du kommer inte få svar.

Tålamod är en dygd.

Ibland åker hon fram, gamla Bettan.
Hon låter som ett tröskverk och är segare än kola.
Att ha med Bettan att göra innebär:
1. Tryck på on. Gå och häng en tvätt.
2. Tryck på mailikonen. Plocka ur diskmaskinen.
3. Klicka på skicka-ta emot mail. Gå till Netto och handla en liter mjölk och toapapper.
4. Klicka upp mailet du vill skriva ut. Ta en dusch.
5. Klicka på skriv ut. Dammsug nedrebotten.
Så, ungefär ser det ut.
Klicka aldrig mer än en gång. Det innebär minst 5 minuters extra väntan.
Glöm inte att sätta på skrivaren. Felmeddelanden tar 20 minuter extra.

Men snart så har jag skrivit ut tågbiljetterna. Snart.
Eller så ger jag upp och ber Mannen skriva ut på jobbet. Det tar mig ca 20 sekunder att ringa...

Sånt som inte bloggas har inte hänt?

Jag är nyklippt sedan 1½ vecka tillbaka. Risbusken är borta och ersatt av en somrigt uppklippt frisyr. Dock är den fortfarande grå på väl valda utväxtsställen.
I helgen hade vi fest för Mannen och mamma stannar förvånat upp i hallen och utbrister: Men, du har ju klippt dig! Och det var ju sant, men under de senaste 6 åren har det troligtvis bloggats om det och gett familjen en heads-up på vad som hänt.

Nu har jag alltså klippt mig och inte uppdaterat eller gjort en facebook incheckning hos frisören, så på något sätt är det som om det inte har hänt.

Hoppsan!

Sitter och jobbar vid köksbordet när jag ser en lapplisa komma och lappa min elektrikers bil.
Den stackarn står och bilar in elrör i min källarvägg.
Aj. Inte bra.

Frågan är ju nu om den lappen kommer finnas inbakad i min faktura?

Bra och ha-grej

Fjärrkontroll till att tända och släcka tre lampor i hemmet.

Alltså, hur tänkte dom nu?

När han satte upp partytältet i helgen skakade vi på våra huvuden inne i stugvärmen. Skrockade och sa någonting om Dagmar och Emil. Partytält mitt i vintern, hur ska det gå - höhöhö.
Inte så bra. Inte så bra alls. I morse när vi vaknade låg den halvvägs över vägen mot vår garageuppfart. Och jag lovar er att jag kommer bli skogstokig om det så är en pyttepytte skråma på min bil.

Sekunden efter jag tog bilden lade sig tältet över den mintgröna bilen.

On the to do list!

Julen, den skulle ju ut. Så hade jag ju bestämt. Den står nu ihopplockad på matsalsbordet och i hallen nere och väntar på vidare transport ner i lådor och in i förråd. Hur kan det vara så jobbigt?

Stryktvätten tog jag upp när gardinerna skulle strykas och ligger kvar. Kanske finns det lite Tour de Ski att glana på samtidigt som den tas om hand? (Jag hade tänkt att göra det igår kväll, men det är så svårt att stryka när man ligger nerbäddad i sin nya Fatboy.)

Treans rum. Det enda som inte dammsugaren kommit in i. Just nu lagar hon mat med alla hårsnoddar och spännen. De ligger överallt och ingenstans. Det krävs tålamod för att städa upp i den röran. Har jag det idag? Nja.

Sedan vill jag planera några lektionen och grovplanera våren i några kurser för mitt nya jobb! Men den karamellen spar jag till imorgon. 

Vi ses på andra sidan jullådor, hårspännen och Tour de Ski.

Över - ut.

Åh fy fan

Sitter hemma i tv-soffan . Helst skulle jag sitta bakom soffan. Jag valde att ta laptopen i knät, det knänns mer socialt. Vi tittar på Knowing på 5:an. Eller jag tittar inte så mycket för jag tycker den är skitläskig.
Jag är verkligen harig. Skräckisar skrämmer skiten ur mig.

Om att ta ett djupt andetag - till

Okej.

Jag är en surkärring.

På riktigt.

Och nu har jag varit skit sur i två dagar.

Jag talade om för högsta ansvarig på jobbet att jag kommer fortsätta att reagera tills de fattar att det inte funkar.

- Du förstår, du har en surkärring att göra med, sa jag.

Jag tänker inte finna mig i att aldrig ränkas med (förutom när det gäller att ta hand om jobbiga barn och jobba som elev/lärarassistent). Att alla vill samarbeta med mig innan 13.00. Men ingen vill samarbeta med mig efter 13. Då blir deras elever mina fritidsbarn och helt andra, jobbiga varelser. Att alltid få information i 2:a, 3:e, 4:e led, från föräldrar eller få läsa någons anteckningar från möten. Att all personal skall delta i möten, men inte min yrkesgrupp. Att uteslutas så definitiv är fruktansvärt. Vi är skolans skrap. Skrapet som jobbar tidiga mornar och sena kvällar. Vi som jobbar alla lov. Vi som har dubbelt så många barn som alla andra och mindre resurser. Och lönen som aldrig kan jämföras med de andras, trots samma års utbildning. Vem vill bli fritidspedagog med sämre löne- och arbetsvillkor än andra yrkeskategorier som jobbar inom skolan?

Jag är trött och det är fredag.

Men främst är jag arg och besviken -igen.

(Jag jobbade i Kungshamn i 5 år och vi hade det bra och kommit långt i samverkan över verksamhets-och uppdrags gränser. Sedan flyttade jag till medeltiden och fick börja om från början. Jag har sett att det kan fungera. Jag vet att det kan fungera.)

Varför...

...regnar det alltid när jag skall stå som tålmodig förälder på fotbollscuper?

...smular barnen fett med smular varje gång vi äter? Det är aldrig rent i köket.

...hittar jag alltid tre par vita plagg när jag just satt på en vit maskin tvätt?

...känner jag mig alltid förkyld när det som minst passar att lägga sig i sjuksängen?

...budar dom så dåligt på mina Tradera auktioner?

...lämnar Mia Skäringer ut sig så?

Jag bara undrar. Idag är det söndag och jag skall på fotbollscup i regnet, dammsuga köket - igen, tvätta, inte bli kall, kolla mina auktioner 100 gånger i hopp om mer kosing och inte lämna ut mig själv så som Mia.