Att vara färdig med ledighet

Två veckor kvar innan jobbet drar igång igen.
Jag ser fram emot att en ny termin ska börja och att få vara tillbaka på jobbet.
Är det fel på mig?

Löjlig

Jag skrev ett sms till grannen på ön och undertecknade meddelandet med "Lindströms på Ekelyckan", och det lät så fint i mina öron så att jag tänkte på det hela dagen. Det här stiger mig åt huvudet helt klart. 

Kommer på mig själv...

 ...med att sitta och hata på alla som sitter och hostar och nyser under hotellfrukosten.

Hur länge ska det sitta i? 

Insikter

Jag har varit sjuk några dagar. Feber, hals ont och snuva. Klassisk förkylning med negativa snabbtest.
När jag ligger i min soffa och slö tittar på Doktorn kan komma hör jag hur de värnpliktiga i stan övar och skottsalvorna ljuder i fjärran. Pa-pa-pa-pa-pa. Rat-ta-ta-ta-ta. För oss är det inte ett ovanligt ljud eller en ovanlig syn att de övar i och runt stan på olika sätt. Jag har aldrig egentligen tänkt på ljudet, bara noterat att det övas. 
Men igår reagerade jag på ett annat sätt. Jag blev inte rädd, men jag blev förtvivlad för alla de människor som upplever ljudkulissen av skott och strider i sin absoluta närhet. Där ljuden inte betyder övning hos ungdomar som gör värnplikt, utan från verkliga strider där människor flyr för sina liv och dör. Jag har svårt att se ett slut på det här som är värdigt en demokratisk och fri värld.

Naiv

Jag trodde nog inte att det skulle bli krig med militära attacker i Ukraina. Nu är vi där. 

Och jag är mållös. Och ledsen. Och orolig för mänskligheten. 

Sena på bollen...

1. Fått tredje dosen! Yahy!
2. Hittat serien Ozark.

Fler streaming-tips

När jag tittar själv, utan Mannen, blir det gärna relationsdrama.

Några i raden!

After Life. Underbar. 
På Ricky Gervais instagram ser jag att de spelar in säsong 3! Lyckan är total!

Us eller Vi som den heter på SvtPlay.
Ibland är den lite jobbig eftersom jag har vissa likheter med David. Enough said.

Underbar! Åh! Hoppas att det kommer en säsong till!
SvtPlay

Jag måste se Amy Deasismont serie Thunder in my heart, mest för att Mannen sa att det inte var något för honom. Då är den toppen för mig, tänkte jag. Sedan Pörni på ViaPlay. Borde jag se Younger på Cmoore? Det har jag ett helt sommarlov på mig att lista ut. Den är 7 säsonger. Det tar mig nog en vecka eller så.

 

Det är mycket nu

Att jobba som lärare är extra stressigt i betygstider. Det är mycket att rätta, bedöma, betygsätta och jaga elever som givit upp, trots att du själv ser att det är möjligt att nå målen. Dagarna fylls av individuellt stöd och blås-lampa-utryckningar. Fast så är det egentligen hela året om. Och de allra flesta klarar det. Och många är färdiga trots att det är en och halv vecka kvar. Men vaknar jag då i vargtimmen är det svårt att slappna av, svårt att somna om. Lika bra att ge upp och gå upp. 

Så nu sitter jag här och funderar på hur jag ska släpa med mig och baxa över elever över till den godkända sidan. Och gör upp planer, stryker, lägger till, ändrar om - allt för att de ska lyckas, utan att jag tömmar på kvalitet och betygskriterier. Det värsta är när alla mina planer går i stöpet när eleven inte dyker upp. Då tänker jag att det finns ju andra jobb, som man inte måste investera så mycket energi och känsla i.

God morgon världen. Nu kör vi in i kaklet - en dag till!

Veckan som sprang förbi

Det är mycket nu. 

Hösten rullar in med allt vad det innebär.

Det är massor på jobbet. Men jag skiter i att gå in på det. Det hjälper inte att gnälla. Det är bara att göra och att göra det så bra som jag orkar.

Men hemma är det lugnt. Barnen har sina träningar som de själva tar sig till. De sköter sina åtaganden, sin tvätt, inte städningen av sina rum (men de är ju inga övermänniskor), sina läxor.

Om vi ställer mat på bordet är de nöjda. Och det är mysigt att vi ofta kan äta kvällsmat samtidigt. Samla ihop oss och prata. Det blir som balsam. För eleverna på jobbet har bekymmer på olika sätt och jag är så glad och tacksam över att vårt tonårsliv för tillfället är bekymmersfritt.

Ett nytt tidsfördriv

Vi var på besök hos min lilla syster och blev invigda i ett nytt tidsfördriv. Låt mig slå ett slag för:

Uno Flip

Det som blir mest konstigt

Vi har varit hos min systers familj några dagar.  Hos min svägerska och barnen. I huset som min syster älskade. Som hon såg som sitt slott, sin borg. Hela huset är fyllt av min syster. Och det känns bra att vara där.  Vi har målat och grävt, byggt mur och hetsat på min svägerska på en ny dörr. Vi har firat min systerson,  ätit gott och suttit uppe länge och pratat. Det är när vi kommer till kyrkogården som det känns konstigt. Den platsen har inget som jag förknippar med min syster. Det finns inget liv där. Och runt min syster var det liv.

What I have become

Medelålder.
Socialt distanserad.
Låst hemmavid.
Ligger i soffan och väntar på att få gå ut och dra upp maskrosor.
En, lite bitter, överviktig, ogräsutrotare.
Jag som hade sådana planer!

Imorgon får jag äntligen jobba igen!

En ny-gammal känsla

I söndags blev jag rastlös.

Jag var uttråkad.

Det var så länge sedan jag kände den känsla. Ett halvår, 8 månader.

Det kliade i kroppen och jag vill bara "hitta på något".

Jag har inte velat hitta på något på väldigt, väldigt länge.

Jag hittade på en loppis.

Jag hittade på lite vårtecken.

Tvättkorgens väl och ve

Vi har bott i huset i snart 13 år. Under alla år har vi bott mellan 5 och 3 personer på övervåningen. Så vid trappan har en korg för smutstvätt varit placerad. I alla år. Det är sånt som andra kanske upplever som egendomligt. Det är verkligen ingen snygg pryl direkt. Igår insåg jag att vi sedan 5 månader tillbaka bara bor två vuxna på övre planet. De vuxna delar dessutom sovrum. Då skulle ju tvättkorgen kunna flytta in i deras gemensamma sovrum.

Så nu känns det lite tomt här...

Jag blev förvånad själv

Igår var vi på shoppingcentret för att köpa födelsedagspresent till den äldsta systerdottern. På Cervera möter jag tre kineser. Jag blev väldigt överraskad, förvånad över min omedelbara reaktion - gå omväg, och andas genom halsduken. Mannen, som sett mig på håll, sa att jag stannat till i steget.
Jag är väldigt oorolig för det nya viruset. Får jag det så får jag det. Trodde jag. Uppenbarligen inte riktigt så obrydd som jag trodde.

Min pappa säger att jag pratar hela tiden. Visst är det då konstigt att jag nu inte finner orden. Att jag är tom. Efter år av oro är nu slaget över och jag får fortsätta utan en syster.
Eftersom andra kan uttrycka sig bättre än mig, så är jag nu för en gångs skull tyst.

Idag...

...har jag fett hår och ont i magen efter att jag åt rödbetor i massor igår.
Det var bara det.
Over and out.

Stjärnstoft

Bara jag är vaken.

I favorithörnet i soffan på altanen.

Kaffe och bok.

Stjärnstoft i mitt liv.

Ledigheten tuffar på...

...hur oplanerad den nu än är.

Vi var i Göteborg och följde barnens handbollsframgångar.

Jag åkte i förväg och myste på caféer mellan matcherna, eftersom det var halv storm och regn.

På torsdag kväll var vi och åt kalvschnitzel och drack öl på Schnitzelplatz i Lagerhuset.

Mannen tog med mig till mysiga BouleBar  på Rosenlundsgatan.
Där hade de min nya favoritöl på fat! 

1664 Blanc

Fredagen bjöd på solsken, folkfest och slutspel!

Hem-ester under veckorna som Mannen jobbar. Jag läser sjukt mycket böcker. Härligt.

Igår var vi på Gekås i Ullared.
Det är en upplevelse på många sätt. 

Men jag tror tjejerna var nöjda.

Jag köpte underkläder till min yngsta för flera hundra, strumpor, trosor och linnen.

Ofta är mobilkameran full av bilder på kläder som hon ska godkänna.

De här strumporna fick tummen upp.

Kvittot:

*klappar mig själv på axeln*