Filmer under sjukfrånvaro:

 

Januari

Igår tog våra tre kubik ved slut.
Det blev en liten kasse aska kvar.
Vi har pusslat tre 1000 bitars-pussel på de senaste tre veckorna.
Vi har plöjt serien The Missing där säsong 2 var bäst.
Vi har diskuterat köksrenovering.
Jag har fyndat nya kläder på rean.
Jag har fått tag i en vaccineringstid för dos 3. Jag har hållit mig borta från smitta, trots att den flåsar mig i nacken. Drömmen om Gran Canaria lever. 19 dagar tills vi lyfter. *hoppas, hoppas*

Tillbaka till jobb...

Sommaren 2020. Vad ska jag säga? Sammanfattningsvis skulle jag säga uttråkad, långtråkig, frustration. Men givetvis har det varit en lång härlig ledighet, men det ska bli skönt att börja jobba.

Amalfikusten fick bytas ut mot...

Vi har varit ute en del och plockat svamp. Det gillar jag mycket.

Vi har tittat på massor av fritidshus och har säkert en visning i veckan bakom oss. Men en pandemisommar är inte den bästa förutsättningen för att köpa fritidshus. Vi har sällan varit ensamma på visningarna om man säger så.

Jag har bakat. Flera gånger. 

Det handlar mestadels om uttråkning.

Jag har varit husmors-huslig. Kokat sylt.

Jag har rensat och städat - skafferi, kyl och frys. 

Sedan har jag gjort små stickare till Örebro, Stockholm, Västkusten och Dalum.

Jag har nog aldrig varit så sugen på att åka bort över jul och nyår som i år.

Glada tillrop

Jag är ju uttråkad. Nästa vecka har jag tvingat mig på en väninna och hennes familj. Jag längtar tills vi ska åka och hälsa på familjen i Stockholm. Till och med längtar jag efter att få flytta upp äldsta dottern till Karlstad.
Så igår försöker Mannen vara lite positiv och utropar glatt "Ska vi göra en storstädning av huset imorgon när det ska regna?"
Så, jag. Idag ska vi städa huset. Yehy!

Min semester, so far

I onsdags eftermiddag gick jag på ledighet. 

6 veckor sammanlagd ledighet. Det brukar kännas som lottovinsten. Att få vara hemma och skrota, dricka kaffe på altanen, slippa dra iväg på morgonen, slippa mascaran och bilköer. Men så har jag redan haft det i två månader. För min del hade jag lika gärna kunna fortsätta jobba.

Vi har tre hållpunkter för sommaren men ingenting planerat. Jag känner viss frustration inför det faktum. Jag behöver en paus från mitt hem. Jag behöver se lite nya vyer. Jag behöver havet. Jag får googla på stuguthyrningar. Det här håller inte.

Söndag

Lite jobb. Skol-jobb.

Tar mig an stryktvätten.

Rosé-fikar med en fd kollega, utomhus med 1,5 meters avstånd.

Tittat på sista avsnittet av 5:e säsongen av The Wire. 

Spelar Matchington Mansion.

Fredag

5 km på berget.

I ordningställning av uteplatsen.

Hantlangare åt Mannen i vårt pergola-bygge.

Jag kokade revben som nu ligger i marinad. It's a first för everything.

Torsdag

Idag tog jag tillslut tag i jobbet. Satte mig vid 08 och jobbade några timmar. Vid 10 kom meddelandet att jag förväntas jobba hemifrån från och med tisdag. Jag blev lite besviken, men självklart så är det för allas bästa.
Var och påskmats-handlade. Svårt med avståndstagandet men nu har vi allt hemma.

Påbörjade sista säsongen av The Wire och undrar vad vi ska göra när det är slut.

Onsdagen...

En lite seg dag. Svårt att motivera sig att göra någonting alls.
Men jag tog tag i att rensa ur förrådet på kläder som Trean ska växa i.
Jag rensade, hon provade och ratade på ett bortskämts barns vis och nu står det tre tomma plastlådor som under all överskådlig tid varit fulla med arvegods.
Skönt och lite vemodigt.
Jag rensade bland skor och jackor, sedan fortsatte jag i min garderob.
Två Gekå:s kassar till lillsyrran.
Fyra kassar till Gengåvan, som jag åkte bort med direkt och det är så gött att bli av med skiten direkt.
Jag kan meddela att det är på tippen folk är. En naturlig social distansering sķer där när folk tömmer sina rislass. Men kaos det är det precis som vanligt.

Tisdagens do:s

Beställt fotoboken från semestern som blev klar.
Satt in alla bilder ftån 2019 i tre olika album (mitt, eller ja vårt, sonen och yngsta dottern.
Tittat på en film.
Hjälpt mamma och pappa med Teams i ca 90 minuter.
Varit runt och letat efter filmen Billy Elliot och kom endast hem med den här tavlan:

(ÖB:s reahylla 59 kr)

(Citat utbildningsministern.)

(Placering i hemmet, lilla toan nere.)

Okej, så vad händer nu...

Första dagen på 10 dagars ledighet.
Vaknade tidigt. Kollade på ett avsnitt av The wire innan frukost.
Men så infann sig ett slags vakum.
Så mycket att göra. Men ingen lust att göra någonting. Fast jag vill göra någonting. Inte bara vad.
Behöver jobba, nej, jag vill jobba, men inte första dagen på ledigheten kanske.
Städa, men städar jag idag kommer jag få städa igen innan ledigheten är över. Orka.
Stryka. Tråkigt.
Fixa i trädgården, men det är för kallt.
Sätta in 250 bilder i album som jag framkallat precis lagom till min ledighet.
Deklarera.
Rensa i skafferi.
Rensa i garderober.
Duscha blommor, plantera om.
Handla.
Rensa i kylen och frysen.

Listan blir lång. Men just nu sitter jag framför tv:n och kollar på Husdrömmar Sicilien. Och ingenting häner.

När vi går från 0 till 100

"Äh, vi åker in på A-möbler och kollar om de har möbeltvätt", säger Mannen, eftersom jag lyckades smutsa ner soffan igår kväll.
Väl där hittar jag skitsnygga stolar till köket. En pinnstol i whitewash. Mannen gillar inte whitewash. Han tycker det är så 2000. Jag gillar ek bättre jag också, men jag gillade formen och priset (nedsatt till 930 kr). Men den är lite djup och bred för vårt kök och köksbord. Tyvärr.

Men visst är den fin!

Så går vi ner en trappa på affären för att titta på lakan. Det är då Mannen får syn på sex turkosa matstolar som står och skräpar runt ett bord. 

Skit coola. Visst. 

Lite väl turkosa? Ja. 

Sköna? Jätte.

Fast bara sex stycken, vi behöver väl åtta? Det finns två grå.

Lite konferensanläggning? Ja.

Skiter vi i det? Ja.

Och så åkte vi hem och mätte. Bestämde att de fick plats och åkte och hämtade hem dem.

De kostade under 500 lappen styck och vi gjorde affären en stor tjänst som tog med dem hem. 

Nu kan jag leta teakmöbler a la 50-tal i lugn och ro.

Rapport från en jourcentral

Det är fullt med folk här. Mycket host och barn som gråter.
Mitt emot sitter ett äldre par som pratar med en bekant. Bekanten har ramlat och hela sjukdoms- och familjehistorien gås igenom.
Så blir det bekantens tur och hon går iväg. Då drar frun i det äldre paret och berätrar hela historien för sin man. Igen. Eftersom som han hör dåligt så tar hon allt två gånger.
Sedan kommer kvinnan tillbaka och ofantligt nog tar vi allt igen.
Det är en surrialistisk upplevelse jag får bevittna.

För er som undrar så luktar det fortfarande malt hemma. Mycket.

Att plötslig bli den som dukar

På grund den där lilla baskilusken i magen har Mannen stått för alla matlagning ett tag.
Det är då jag inser hur roligt jag faktiskt tycker det är.
Jag står bredvid och pekar och petar lite. Dukar.

Idag skall han laga sin egen Farsdag-middag. Basilikabiffar och färsk pasta.
(Som jag hoppas få behålla längre än 15 minuter.)

Det var det.

Allmän navelåskådning

Det händer inte mycket i Huset i Öster. Lungt och stillsamt. Även barnen verkar ha lagt ner stridsyxan och chillar med varandra på ett belevat sätt. Det som händer är att grannen mittemot dränerar och försöker bli av med sina översvämmningsproblem vid regn. Han har haft endel problem i sommar om man säger så...

 Fyra flug-dödar-glas har jag ställt ut. 

Och utdelningen är omedelbar.

Äppelcidervinäger och diskmedel is the shit.

Så har jag det.

Finns det som doftljus?

Undrar vad Ajax innehåller egentligen.

Det verkar som om jag blir lugn av doften.

Soft.

Ny favoritsida!

Språkrådet, vilken underbar sida.
Jag har just spenderat 20 minuter med att gå igenom alla nyord från 2000 och framåt. Många utav dem använder jag faktiskt i mitt vardagliga tal.
Just idag vobbar jag, ett nyord från 2011. Jag vabar men jobbar hemma.

En dygd?

Fan vad jag väntar.

På olika saker och nya saker hela tiden.

På den nya telefonen till exempel.

Hur länge som helst har jag tyckt att min gamla telefon varit helt okej, tills Mannen beställde mig en ny. Nu har jag väntat i en vecka. Herregud. Hur länge skall man behöva vänta på att få en lur levererad?

Och examensbeviset som inte har kommit i posten. Det handlades den 3/11. Det är ju en hel evighet sedan.

Tålamod är en dygd som jag inte besitter.

Jag vill nu, nu, nu. Nu!

"Tålamod är förmågan att kunna utstå väntan, förseningar eller svårigheter med bibehållet lugn. En tålmodig person kan hantera yttre stress utan att hänfalla åt okontrollerade känslosvall. (Hämtat från wikipedia, hehe.)

Det här med tvätt...

...det är ett evighetsgöra.

Tvättkorgen var inte tom efter 19 dagar på resan fot (trots att jag faktikst för första gången i mitt liv använde mig av en laundry mat i Frankrike). Den var inte precis tom innan vi åkte heller.

Sortera smutsig tvätt.

Tvätta.

Hänga.

Vika ihop.

Sortera ren tvätt i olika högar.

Bära ut till 5 olika garderober.

Sortera smutsig tvätt.

Tvätta.
Hänga.
Vika ihop.
Sortera ren tvätt i olika högar.
Bära ut till 5 olika garderober.

Eller det ser mer ut så här (i verkligheten):

Sortera smutsig tvätt.

Tvätta.

Vika ihop tvätt.

Hänga.

Tvätta.

Vika ihop tvätt.

Hänga.

Sortera smutsig tvätt.

Sortera ren tvätt i olika högar.

osv

osv

osv

När högarna trillar för att de är så höga bär jag ut det till 5 olika garderober.

Kungens lilla piga? Fucking ey!

Varför känns det så här ibland?

Varför känns det som om allt hänger på mig?

Varför sätter jag mig i skiten om och om igen?

Just nu skiter jag i läsläxor, tandställningar, fiolspel och bortglömda uppvisningar.

Jag har vabbat i en vecka och jag börjar tröttna rejält på det här...

P.S "Strålande humör"? Don´t think so.