Nu är det bara att vänta...

Jag väntar vid min stockeld medan timmarna skrida,
medan stjärnorna vandra och nätterna gå.
Jag väntar på en kvinna från färdvägar vida —
den käraste, den käraste med ögon blå.

Jag väntar vid min mila medan timmarna lida
medan skogarna sjunga och skyarna gå
Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida —
den käraste, den käraste med ögon blå.

Ur Jag väntar skriven av Dan Andersson