Age of backward-looking

Startar upp lite lätt efter en veckas lov och går in för att kolla nästa veckas schema och ev ändringar. Upptäcker till min förskräckelse att hela systemet uppdaterats och ändrat format. 

Inser du vad det innebär? 

Att jag måste lära om. Allvarligt.
Jag är medelålders.
Teknikrädd.
Lat.
Bekväm.

Varför måste allt uppdaterats? Varför kan det inte bara vara som det brukar, med lite buggar och skit?
Det påminner mig om det som hände 1998 när Age of Empires släppte sin första uppdatering The Rise of Rome. Ka-ta-strof. Är jag en bakåtsträvare?

Att falla tillbaka i gamla mönster

Nu har jag varit ledig i 17 dagar, sedan den 19/12. Hjärnan är seg, kroppen och tempot likaså. 
Idag skulle jag försöka "ta tag i det här". Jojo. Tanken är alltid god, utförandet inte lika gott.

Jobb-datorn strular. Är seg och låter mig inte komma åt ett enda dokument. Så att förbereda inför skolstart funkar inte. 

Sedan har vi en Kebnekaise hög med stryktvätt. Fast där strykbräda brukar stå står julgranen, så det blir så krångligt att styrka.

Eftersom jag är en impulsiv och otålig person har jag givetvis redan tröttnat på julen, så den ska ut. Men så är granen fortfarande fin och o-barrig, så det gör mig inte lika entusiastisk. Den kan stå minst en vecka till. Mannen säger 20:dag Knut. Jag säger jul ut. Och sådär håller vi på.

Så vad händer? Jo, det blir ett evigt "springa på alla bollar utan mål och mening". Precis som jag gjorde innan jag blev vuxen och strukturerad för två år sedan. Just det beteendet stör min man oerhört.

Det innebär att på köksbänken, tillsammans med disk från frukosten, står en halvt omplanterad blomma. 

Matsalsbordet är uppdelat i tre olika sektioner: ett uppställt brädspel, mina jobb-grejer och utrensade julsaker som ska ner i lådor.

Sängkläderna är tillhälften avtagna för tvätt.

Halva vardagsrummet är "av-julat".

Jag gick ner för att hämta en ny kruka och kom upp utan en kruka men en påsatt tvättmaskin, som inte var lakan, som planerat.

Ja, och så där håller jag på.

Den 8/1 börjar jag jobba och då ska jag vara uppe i tempo. Orka kämpa emot?

Alltså! Underbart!

När jag fyllde 32 år fick jag en laptop av min man. En mycket bra present på alla sätt och vis.

Under mina plugg-år hade jag stor nytta och användning av den. Sedan fick jag ett jobb med egen jobbdator. För något år sedan fick jag en padda i födelsedagspresent, men jag är inte fullt nöjd med att bara använda Ipaden. 

Så tog vikariatet med jobbdator slut och den fick lämnas tillbaka.

Idag har Mannen ägnat min gamla laptop 2 timmar, formaterat och ominstallerat. Virusskydd och grejer. Nu behövs bara ett nytt fräscht batteri, så är frugan nöjd!

Straffet för att jag jobbar på semestern...

...virus och x antal samtal till kommunens helpdesk, Atea, Mannen, biblioteket på jobbet där man gör en F12:a. Fråga mig inte vad en F12:a är. Men just nu kör jag en Clean all i dos-promten.

Ja, fy fan. Jag hatar att känna mig som en idiot, men ibland är det bara att tugga i sig att man kanske inte behöver vara bäst på allt...

Åter i hemmets (o)lugna vrå

Flaggan vajar på sin stång för den glada 40 åringen!

Efter festen i Degerfors åkte vi hem till syster och passade på att gosa lite med ett par underbara två-åringsfötter.
Sedan passade jag på att bli lite avundsjuk på syrrans snygga dubbeldörr in i vardagsrummet.

Nu är vi hemma igen och har redan blivit arga på varandra, eftersom jag sa nej till dataspelande eller bad i grannens pool. Åter till vardag.

Min första picnik!

Allvarligt! Hur kul är inte det här! Jag är fast!

picnik.com

Ohps, I did it again!

Igår hände något med mitt USB minne på praktiken.
Det tog med sig en plastbit med ut ur min VFU-handledares dator.
I morse ville inte datorn starta.
Hoppsan, Kerstin, typ.
Inte kul.
Men det var bara att krypa till korset och säga som det var.
"Det var jag!"
Min snälla handledare hävdade med bestämdhet att det inte var mitt fel.
Jag kontrade med att fråga henne hur hon hade känt om hon var jag.
"Ja, okej, jag fattar vad du menar!"

Så nu är hon utan dator i x antal dagar när den är på lagning. Teknikern trodde det var moderkortet. Har mitt USB-minne fuckat moderkortet. Det är riktigt bra skit dom har på teknikmagasinet.

Over and out for today.
Jag har 3½ vecka kvar.
Undrar hur många datorer jag lyckats krascha innan praktikperioden är slut...

Hot?

I favvohörnet i soffan med min bästis som är typ 39 grader varm..

Jag genomgår en liten kris...

...just nu, eftersom min älskade, älskade laptop inte mår så bra.
Nu har jag i alla fall säkrat upp alla mina pluggdokument och alla mina kontakter i mailen. I helgen kommer den att omformateras av IT-tekninkern. Förhoppningsvis kommer det gå lite snabbare sen och att jag inte glömt något viktigt som bara finns på den här burken...

Svår abstinens

Att vara utan dator och uppkoppling lämnar svår abstinens.
Snart är plugghelgen i Kalmar över och hemresan till familj och fast uppkoppling är ett faktum.

Jag har bokat 1 klass igen! Jag gillar hur jag tänker!

Återkommer.

Min man...

...har köpt en ny dator.
Jag tror att jag eventuellt ser honom innan påsk.

Att ta i med hårdhandskarna

Imorse hann Lilleman fråga mig 3 gånger om han fick spela tvspel innan klockan var 9.
Hela tiden har jag barn i vardagsrummet som antingen tittar på tv, film eller spelar.
Tittar Lillisen på film så spelar de 2 stora på varsin dator i arbetsrummet.
Jag kommer på dom med att finta bort sin lillasyster från tvn bara för att kunna stoppa filmen och spela istället.
Mina barn har helt slutat att leka.
Rummen, som vi totalrenoverat efter deras tycke och smak, används aldrig.
Så, nu får det vara bra.
En timme spelande om dagen.
Morgontv - ok, bolibompa - ok.
Därimellan får det vara bra.

Lilleman är i upplösningstillstånd.
Slarvan är sur.
Och jag är på gränsen till nervsammanbrott.
Tjat.
Ultimatum.
Sura miner.

Barn ska leka.
Skall det vara så djävla svårt?

Sånt som irriterar

Internet segar.
Det finns absolut inget tålamod för det.

På banan igen

Mannen är min media- och teknik hjälte.
Vad vore jag utan min personliga service gubbe...

stresspåslag

Det är nått skit med laptopen.
Jag får panik.
Mitt liv är min laptop.
Nu får Mannen komma hem och reda upp det här innan jag freakar...

Tålamod och sånt

Att sitta med crappig uppkoppling är så tålamodsprövande.
Att kolla bilder på Facebook medför livsfara för Mannens dongel, för att inte prata om det svåra i att kommentera på bloggar.
Så jag lägger ner det för nu.

Det sticker så oskönt i halsen. Det har inte givit med sig under dagen. Jag undrar, skall jag bli sjuk lagom till att det nya arbetsåret börjar?

I-landsproblemen hopar sig...

PIM

Soffpotatisen tog sig ur hörnet. Satte sig vid datorn och fixade ihop examensuppgiften för PIM 1. Jaha. Det tog 20 minuter. Undrar om resten är lika enkel? Hur skall det gå för mina kollegor?

Skräppost

"She said i have an adorable willy"
"Get it hard"
"Orgasm"
osv
osv
osv
I all oändlighet! Tur att barnen inte kan engelska eller att de är inne på Outlook och klickar runt!

Tänk vad lite sladdar hit och dit kan betyda!

Äntligen! Vi är med uppkoppling igen!

Tänk vad jag kan komma ur balans utan internet på över ett dygn!

Jag har velat kolla: busstider till Karlstad, cyklar på Blocket, uppdatera blogg 1, 2 och 3, kolla mina bloggrundor och jag hade tänkt lägga ut saker på Tradera.

Vad har jag gjort istället, med all tid som blivit över? Inte säkskilt mycket faktiskt, men i lördags tog Slarvan och jag hål i öronen.

Lätt att vara snäll...

...när jag visar Lilleman att Pulka-VM på aftonbladet.se dragit igång igen. Han var helt fast i det hela förra vintern. Han diggar musiken och kör pulka som en gud!