31 oktober

Lovvecka.

Skönt.

Tre arbetsdagar för mig.

Inga fritidsaktiviteter.

Lugn och ro.

Mannen är hemma hela veckan. Inga jobbresor.

Idag skall barnen få klä ut sig och terrorisera grannarna med att gå Bus eller godis. Tyvärr har vi bara hämtat hem de sämre sakerna med Halloween från USA.

Hela helgen har barn ringt på dörren.

Fredag, lördag, söndag.

Men visst är det idag som det är Halloween?

En söt liten mumie

Ettan skall iväg på Halloween kalas och spökar ut sig till en mumie.

Helgen i bilder

Lördags kväll: Tapas

Söndag förmiddag:

Soldathemmet

Stallarna vid Regementet

Regementsområdet

Allén i Vasastan (där jag skall bo om sen, om några miljoner)

Parken i höstskrud

Ett ögonblick

Att ha ett hem som är fritt från damm och som luktar Ajax är underbart, men kort.

Fredagsmys

Är jag den enda som sorterar sina räkskal?

Jaaaaaa! Gomorron, gomorron, gomorron!

Eureka!

Jag kom på det! Vad krysset på handen betydde!

Häxhatt med till jobbet imorgon.

Jag har kryss på handen flera gånger i veckan och glömmer ofta bort vad det står för.

Ja, herregud, skjut mig

Mysig kvällsmat. Tre barn och jag.

Stekt ägg på mackorna och the i muggen.

Fridfullt.

Så ska Tvåan och Trean ha klädrejs. Och vad händer?

Trean vinner över sin bror. Han bryter ihop och känner sig oerhört dåligt behandlad. Kallar sin lillasyster för allt möjligt, men att hon är en NOLLA är det som etsar sig fast.

Så, in med Tvåan i sovrummet för att snacka ner honom lite. Lyckas sådär. Låsningen, allan, är i antågande.

Så, Trean som inte är världens enklaste lillasyster att ha, men som i alla fall fattar att det kokta fläsket är stekt i det blå skåpet, snyftar: "Han har rätt. Han har rätt. Jag är en nolla."

Och då kokade mitt huvud över och hjärtat gick i tusen bitar.

Jag kan inte mer än att skratta åt mig själv

Alltså.

Allvarligt.

Jag stavar verkligen som en kratta!

Jag ser stavfel innan jag publicerar och ändrar, jag gör verkligen det.

Så läser jag mitt publicerade inlägg efter en stund och ser nya stav- och syftningsfel.

Går in och redigerar.

Nästa dag kanske jag läser mitt inlägg igen och ser ett nytt fel.

Jag lovar - det händer hela tiden.

Det är något allvarligt fel på mig och mina svenska kunskaper.

Och det här med korrläsning är uppenbart inte min grej och jag hatar bloggers stavningskontroll.

Orkar ni inte med stavfel, så rekommenderar jag er att inte läsa här.

Idag ska det ske!

Idag är dagen som den lediga dagen skall förvandlas till fixar-och-grejar-dagen.

Att göra listan är lång och den innehåller inga självklarheter som att fixa lunch, ta Trean till dansskolan, bad av barn osv. Bara saker som har legat och skavt ett tag. Men jag lurade styrkyvätten redan förra veckan, haha. Men nu är det resten kvar.

Over and out for now.

(Jag fick ju inte tummen ur och bokade SPA behandling förra onsdagen. Är inte det helt otroligt att jag inte fixade det, trots att jag bassonerat ut det på bloggen och allt?)

(Sedan visar det ju sig att jag har en toalett att tandkräms-sanera också.)

Me against the toothpaste

Okej.

Det är krig.

Tandkräm, tandkräm, tandkräm.

Överallt.

Helvete - ÖVERALLT.

Ikväll var det tandkräm på:

1. Strömbrytaren

2. Handttaget till dörren

3. Vattenkranen i handfatet

4. På hyllan ovanför handfatet

5. I handfatet (i drivor)

6. På spegeln

7. På tandborstmuggen

8. På handdukarna

9. På golvet

Jag tror fan det var tandkräm överallt utom just på tandbortsen.

Jag tror jag skall gå och lägga mig nu. Jag orkar inte mer.

Att agera engagerad förälder

Skolråd.

F-9 på barnens skola.

Jag lyssnar med bägge öronen eftersom jag är representat för både Ettan och Tvåans klass.

Så kommer vi till frågan om vem som kan vara sekreterare för kvällens möte. Efter två tysta minuter så erbjuder jag mig - om vanligt, eftersom jag:

1. inte tycker det är så jobbigt

2. inte har lust att ägna tio minuter åt att dividera kring sekreterarrollen

3. har det gjort (i förhoppning att någon annan gör det nästa gång)

4. ägnar mer tid åt att skriva och mindre tid till att låta munnen gå

Så, nu sitter jag här och ska reda i kråkfötterna. Men bäst att göra det ikväll. Så förstör jag inte min lediga dag med det här!

Fan, fan, fan

Baggium i Trollhättan har en lärartjänst ute för yrkeslärare på Barn och fritidsprogrammet.

Men pendling på två timmar enkel resa är lite att ta i.

Perkele och annan skit.

Är det inte min tur nu?

Och jag blir påmind om att det fortfarande finns ? som ska rätas ut.

Alla jobbiga ?...

...har under dagen rätats ut till fina !.

Det var bara det.

Och mer sånt!

Äntligen!

Nu har vi snackat om det tillräckligt länge. Resan är bokad!

Det blir en vintersemester i Branäs!

Bilden är lånad från branäs.se.

Att välja grannar med omsorg

Grannarna hade med sig en fin present! Kizz vin!

Lovely! Ett perfekt Zinfandel!

Remember: NEVER let someone hanging on a high five

Eftersom jag har 3-4 bloggläsare som jag inte är vän med på fejjan, så måste jag ju dela de här tre tjejernas cover på Robyns Call your girlfriend även här. Sjukt coola och duktiga brudar!

P.S Tack Mikaela för att du hittade dom åt mig!

Barnen, maten och världsbilden

I kväll skall vi äta pasta med ost- och skinksås. Ul.Gu´s ost- och skinksås, som barnen älskar.

Igår på ICA Kvantum på Berget river vi runt, barnen och jag, för att fixa lite enkelt, men gott fredags käk. Då är just den här pastarätten toppen. Tills igår.

"Vi behöver ost", sa jag.

"Jag kan hämta ost", sa Tvåan.

"Nja, det är inte vilken ost som helst. Jag får nog gå och hämta osten."

Han följer mig i hasorna bort till ostdisken och när jag valt ost, lagt ner den i släpkorgen, tittar Tvåan förskräckt upp på mig:

"MÄH! Ska det va DEN osten!" Gråten klingar i en mycket upprörd röst.

"Ja, det är den osten vi alltid har i ost- och skinksåsen."

"VA?! VA?!" Handtaget till släpkorgen dundrar ner i golvet och en scen håller på att utspela sig på ICA Kvantum på Berget.

"Har jag ätit sån ost?", frågar han, tårögd.

"Ja, varje gång. Det är därför såsen är så god."

Pojkens axlar faller ner, han tittar stint i golvet. Det är fan inte lätt när ens världsbild trillar ner i huvudet på en på det viset. På ICA Kvantum och allt.

Men här ger jag er osten med stort O:

P.S Ul.Gu borde starta en receptblogg. Allt hon tillagar blir familjens nya favorit!

Om pengar och presenter

Igår kom barnbidraget som en skänk från ovan. I helgen skall barnen på kalas och det innebär sammanlagt fyra presenter. Tvåan skall på discokalas i skolans gympahall och jag frångick min biobiljettslösning för att ge bort presentkort på bowlinghallen. 100 kr styck.

Med Ettan är jag lite smartare i planeringsstadiet och vi bestämmer att hon skall lägga ihop med en kompis. 75 kulor går det på.

375 kr sammanlagt.

Två kalas.

Barnen är 11 och 8 år.

Hur länge skall det hålla på?

Kärlek

December, 2006.

Hot stones vr djupverkande peeling

Okej.

Min lediga dag.

Den där andningspausen jag ägnar mig åt.

Igår somnade jag i soffan vid 20.03, och innan dess orerade jag om hur jobbigt högt Mannen spelade sin musik och suckade tungt när barnen ville ha hjälp efter att ändan nuddat soffhörnet. Så på så sätt kommer den välbehövligt - andningspausen.

Men det är lite långtråkigt.

Samma visa varje onsdag.

Sedan lämnar jag ju Trean på dagis 5 årsgrupp på förmiddagen, vilket ger mig ett fritt spelrum i TVÅ timmar. Som ägnas åt - ingenting.

Dags att lägga upp lite onsdagsplaner. Jag funderar lite på den där massagen på det lokala SPA:t eller en frisör tid. Lite sent för dagen, men till en annan onsdag, typ nästa vecka. Jag har alltså massor att göra idag. Typ välja behandling. Ojojoj.

Inte googla-Inte googla bilder-Inte googla-Inte goggla bilder

Jag tror fan i mej att jag börjar få åderbrock på höger ben. Dags att skaffa sexiga stödstrumpor?

Det är inte sant: överviktig, gråhårig och åderbrock. Och jag är fortfarande på rätt sida 40. Vart fan slutar det här?

Internet är livsfarligt för hypokondriker som mig. Så nu gäller det att inte googla. För det kan sluta med att jag har en propp i benenet istället eller cancer och då blir det svårt att sova i natt. Helt plötsligt är åderbrock okej.

Men mina smalben.

Det var ju liksom det stället på kroppen som var okej.

Ett ljus i höstmörkret

Biljetter till Stockholm beställda.

Bord på Rambalas skall bokas.

Syskonhelg i storstan i december!

Då skall jag shoppa här (om än bara en nyckelring). På Svenskt Tenn, på Standvägen, skall jag köpa en sånhär:

Vad har du gjort i helgen?

Läst böcker och druckit vin.

(Bilden är retuscherad. Jag tog bort dubbelhakan (orna), men lät det slarviga håret med de tröttsamma korkskruvarna i nacken vara kvar.

Allt går i cirklar

Nu är det dags igen.

IRL

Den som väntat sedan förra julen har väntat för länge

Hur skall Blossa 11 drickas? Det skall vi ta reda på ikväll!

Kall?

Varm?

Med grädde och kaffe, som en glögg-irish?

Med russin och mandel?

Med is och cola?

Från Blossas hemsida: "BLOSSA 11 passar utmärkt till mörk choklad med hög kakaohalt, en vällagrad hårdost eller hemmagjord knäck, där man med fördel kan addera en skvätt BLOSSA 11 i knäcksmeten. Glöggen smakar utmärkt varm såväl som kall, men jag föredrar den rumstempererad."

Update: Drick inte Blossa 11 som en irish. Inte gott. Den åkte ut i vasken.

Om att ta ett djupt andetag - till

Okej.

Jag är en surkärring.

På riktigt.

Och nu har jag varit skit sur i två dagar.

Jag talade om för högsta ansvarig på jobbet att jag kommer fortsätta att reagera tills de fattar att det inte funkar.

- Du förstår, du har en surkärring att göra med, sa jag.

Jag tänker inte finna mig i att aldrig ränkas med (förutom när det gäller att ta hand om jobbiga barn och jobba som elev/lärarassistent). Att alla vill samarbeta med mig innan 13.00. Men ingen vill samarbeta med mig efter 13. Då blir deras elever mina fritidsbarn och helt andra, jobbiga varelser. Att alltid få information i 2:a, 3:e, 4:e led, från föräldrar eller få läsa någons anteckningar från möten. Att all personal skall delta i möten, men inte min yrkesgrupp. Att uteslutas så definitiv är fruktansvärt. Vi är skolans skrap. Skrapet som jobbar tidiga mornar och sena kvällar. Vi som jobbar alla lov. Vi som har dubbelt så många barn som alla andra och mindre resurser. Och lönen som aldrig kan jämföras med de andras, trots samma års utbildning. Vem vill bli fritidspedagog med sämre löne- och arbetsvillkor än andra yrkeskategorier som jobbar inom skolan?

Jag är trött och det är fredag.

Men främst är jag arg och besviken -igen.

(Jag jobbade i Kungshamn i 5 år och vi hade det bra och kommit långt i samverkan över verksamhets-och uppdrags gränser. Sedan flyttade jag till medeltiden och fick börja om från början. Jag har sett att det kan fungera. Jag vet att det kan fungera.)

"En bok som fastnar"

Jag släckte vid 23.30 igår. Tvingade mig att lägga ifrån mig boken. Tänkte att jag skulle få svårt att somna eftersom den var så otäck. Men det var inga som helst problem.

Klockan ringde vid 07 och jag låg och läste till halv åtta, då jag faktiskt var tvungen att väcka barnen, plocka fram frukost och vinka hejdå. Nu lägger sig lugnet och "Inkräktaren" ligger och väntar på köksbordet. Jag tror inte jag hinner jobba idag. Kan man ringa in sig läs-sjuk?

När man får ett SMS till dansskolan

Härdsmälta i Huset i Öster när lillebror kallar sin syster för kvinnliga könsorgan.

Djävlar vad arg jag blir!

Andas in andas ut

Efter 2 års halvfartstudier och 75% jobb, jobb-resande man och tre fritidsaktivitetes aktiva barn är jag nu klar och tillbaka i att bara jobba 75% och ha en helledig dag. Hitintills har mina lediga onsdagar resulterat i en eller två tvättade maskiner och vattning av blommor.Vid ett tillfälle strök jag all stryktvätt. Kanske har jag bäddat rent en säng. Kanske har jag tait några tag med en dammsugare. Men jag tar inte för mig stora projekt. Jag känner mig ganska utsliten. Trött. Vill bara vara hemma och ta det lungt. Slicka mina sår. Och hittills har jag tillåtigt mig att bara softa. Jag ger mig själv fram till jul.

Kitty, nagellack och mocca glass

Igår var globetrottarna här för att fira Treans 5 årsdag. De bjöds på Mannens paradrätt: Pasta Carbonnara och Mocca glass från Coop. Trean fick sina paket och är överlycklig över sin nya morgonrock.

Tack snälla för paket!

Tack snälla för treans snygga nagellacksnaglar.

Idag är hon mycket nöjd och glad i sin fina morgonutstyrsel.

Tre tegelstenar

Jag älskar bibliotek. Till varje ställe jag bott på har jag ett bibliotekskort. Det är så otroligt ekonomiskt och smart att låna på bibblan. Jag blir glad över min smarthet varje gång jag sätter min fot där, så det är inte klokt! Sedan blir jag arg på min osmarthet, när jag glömmer vad mina favorit författare heter och letar böcker efter hur utsidan ser ut. På det sättet ger jag layoutnissar cred för sitt jobb och hittar nya favoriter, som jag sedan glömmer och sådär håller det på.

Men idag fick jag med mig några godingar hem. Ingenting som är ansträngande utan ren och skär underhållning.

Men det bästa av allt är att jag reserverade tre titlar av några av mina favoritserier:

Peter Robinsons senaste "Before the poison" (Den är på engelska, men det spelar ingen roll. Jag är grymt förälskad i Kommisarie Alan Banks.)

Mari Jungstedts "Det fjärde offret"

Carin Gerhardsen "Helgonet"

Underbara älskade läsperiod!

Te baks och lite gôtt seg i benen!

I helgen har vi varit hos svärmor och hjälpt henne i det fina skolhuset, eller kanske mestadels utanför skolhuset. Vi var 26 personer i åldrarna 0-70 som hjälptes åt att bocka av på listan. Hela dagen jobbades det på olika ställen och vid dagens slut var det bara fönsterputsning kvar. Men då hade rörmockaren valt att prioritera bort fönstern och istället installerat en beställd stövelvärmare i källaren. Och det var svärmor glad för!

Todo-listan:

Barnen krattade löv (och hoppade i lövhögen!).

Takstolarna i vagnboden fixades.

Nya rep i stenstaketet mot gärdet på baksidan.

Mannen bytte ut en trasig tegelpanna och så hjälptes de åt att rensa stuprännan.

Rensning av rabatt (den minsta av 5 stycken) och grusgång.

Inbärning av ved, stapling och bärja pallarna för vintern.

Mer lövkrattande

Alla grönsaker togs upp ur landet.

Rödbetor

Och så lite tårtkalas på det! Grattis alla oktober kusiner!

Hej svärmor! Nu kommer vi!

Av någon underlig anledning längtar jag just nu efter omelett bakad i ugn och kantarellstuvning.
Gärna med spikbröd och stureost till. Och så en kopp kaffe till brysselkexen.

Idag är det fredag.

Det är bra.

Jag är upprörd

Hämtat från aftonblandet.se:
"Personalen på säkerhetsavdelningen hade varnats för att mordmisstänkte Erik Ljungström, 28, kunde vara livsfarlig. Men den 24-åriga vårdaren ska aldrig ha fått informationen." (Brister i kommunikationen på häktet är inte bra, men alla som sitter intagna där borde ju anses som farliga. En 28 årig man sitter häktad för mord=han är farlig).

"Ljungström placerades i en av de 13 cellerna på plan 4 – häktets säkraste avdelning med den mest erfarna personalen." (Ursäkta, men en 24 årig vårdare kan OMÖJLIGT ha varit den mest erfarna vårdaren. Är alla de andra 17?)

"– Det borde finnas en rutin för att informera om att det här är en farlig människa. Men ingen utanför avdelningen visste om det." (Hur fan är det möjligt?)

"Häkteschefen Agneta Kempe bekräftar att sådana uppgifter sällan delges samtliga i personalen." (But why?)

"– Det är främst de som ska hantera den intagne som informeras, säger hon." (Jo, men det är ju bra, men då skall INGEN annan ha med den intagne att göra.)

"I måndags tog den 24-åriga kvinnliga vårdaren ensam emot Erik Ljungström på häktets tak för att släppa in honom i en av rastburarna. När hon vände ryggen till knuffade han omkull henne. Med hjälp av en batong från en tillrusande kollega slog han ihjäl henne." (Kan ingen av det erfarna 17 åriga vårdarna ta med sig mannen ut i rastgården, så får han ingen promenad den dagen. Stackarn.)

"Personalen säger att de påtalat bristerna för ledningen gång på gång, men fått svaret att det handlar om besparingar." (Jahaja, men då så...)

Hur i hela helvete är det möjligt?

Älskade, underbara SVT!

Varje morgon kör vi klädrace med Bolibompa.

Vilken superduper idé!

Tack för sinnesfriden SVT.

Jag menar allvar. Aldrig har det gått så fort och utan tjat.

Vips så är kläderna på, det är helt otroligt.

Undrar om det finns ett städrace också?

Att sälja en Volvo bilbarnstol

Den äldre mannen som kommit för att titta på bilstolen:

"Men, det är ju ingen såndär... *gungar med ena armen*?"

Nä, svarar jag. Den här sätter man fast i bilen.

"Men, måste man inte ha en såndär... *gungar med ena armen*?"

Nä, det väljer man ju själv, svarar jag.

"Jag trodde det var en såndär *gungar med ena armen*?

Du letar efter en Rock a tot bilbarnstol, som du lyfter i och ur bilen varje gång?

"Ja, en såndär *gungar med ena armen*."

Det här är ingen Rock a tot. Det här är en Volvo bilbarnstol.

Det blev ingen affär och jag var glad att få ut mannen ur mitt hus.

Älskade barn!

Imorgon är det utvecklingssamtal för vår härligt busiga skolpojke. Han sitter och fyller i ett frågeformulär inför mötet: "I min IUP vill jag ha med: lera mej dubelbokstav."

Femåringen...

...njuter av sin nya LPS leksak. Hon är helt uppslukad av sin lek, pratar och sjunger med sig själv. Dagen har varit bra. Lilarosa klänning - som hon själv valt i affären, glasstårta på dagis och Lenas kyckling till middag. Kan det bli bättre?

Grattis!

Trean har längtat så efter sin födelsedag. Ända sedan den 4:e oktober förra året.

Men nu äntligen var det dags - 5 år! Och en hel massa paket.

Nu väntar 5 glasstårtor på att transporteras till dagis och en nybliven femåring står och hoppar otåligt i hallen.

Om att vara en storasyster

Idag har vi, lillsyrran och jag, sålt våra barns gamla kläder, leksaker och barnartiklar på den årliga Klädbytardagen.

Tyvärr fick inte syrran sålt sin snygga Crescent vagn. Då tvingar den resoluta storasystern (jag) att hon skall lägga ut den på blocket och tvingar ner henne framför datorn.

Nu är det bara att ringa.

Update: Lugna er! Lugna er! Vagen är såld efter 30 minuter. Fy fan vad bra jag är!

2 timmar senare!

Taberas!

En gôr så gôtt en kan

Men jag hade ju bra hjälp!

Önskelista

Trean fyller fem år på måndag. Idag skall vi ha barnkalas.

Hon har inga stora krav, bara ett specifikt: Hon vill ha Phineas och Ferbs muffins.

Hon hittade tidningen i somras och bestämde sig redan då. Idag är det upp till bevis.

Lord have mercy!

Mannen har försökt att bespara mig en timme idag genom att köpa färdiga Lillifee dekorationer och färdigfärgad marsinpan. Ja, vi får se hur det går.

Återkommer.

Vatten över huvudet?

Jag har tre bloggar. Där här och husbloggen som har ett eget liv - alltså den uppdateras när det händer något, vilket i och för sig är hela tiden. Men inlägg och updateringar om färg som torkar är väl sådär roligt.

Viktbloggen ligger förtillfället nere med nästa gång jag vill vända ett blad i min viktkarriär, så lever den upp igen.

Fejjan är jag alltid inloggad på, om jag är hemma, förutom när Ninne är här för henne går det inte att lita på. "Men, allvarligt. Nu var det sista gången." Jo, jo. Hon är en äkta lillasyrra.

Sedan hörde byggla.se av sig på husbloggen och ville att jag skulle lägga upp husprojekt där. Jag blev givetvis smickrad och kör igång. Det är ju som en slags blogg det med. Nu har jag fått kommentarer som "Åh, det ska bli roligt att se hur slutresultatet blir." Och nu känner jag att jag måste ge folket vad dom vill ha, eller i allaf all de två stackarna som hittat mitt retrokök på byggla.

Men om jag fortsätter att inte ta sovmorgon på lördag och söndag, då hinner jag kanske.