torsdag 27 oktober 2011

Ja, herregud, skjut mig

Mysig kvällsmat. Tre barn och jag.
Stekt ägg på mackorna och the i muggen.
Fridfullt.
Så ska Tvåan och Trean ha klädrejs. Och vad händer?
Trean vinner över sin bror. Han bryter ihop och känner sig oerhört dåligt behandlad. Kallar sin lillasyster för allt möjligt, men att hon är en NOLLA är det som etsar sig fast.

Så, in med Tvåan i sovrummet för att snacka ner honom lite. Lyckas sådär. Låsningen, allan, är i antågande.

Så, Trean som inte är världens enklaste lillasyster att ha, men som i alla fall fattar att det kokta fläsket är stekt i det blå skåpet, snyftar: "Han har rätt. Han har rätt. Jag är en nolla."

Och då kokade mitt huvud över och hjärtat gick i tusen bitar.

3 kommentarer:

Lisa sa...

RUbriken till den texten var bannemig den mest träffande jag någonsin läst!
Mycket igenkänning i det inlägget. Speciellt låsningen Allan var träffande även för konflikterna i mitt hem.

mikaela sa...

men lilla, lilla gullunge! jag går sönder.

Anonym sa...

Puh. Så igenkännande. Ibland känns tre barn som 33.

Min äldsta kan skratta åt saker som den minsta berättar med stor inlevelse. Jag blir tokig!