Veckan som kommer...

...är en såndär vecka som infaller på våren, då allt ska hända.
Inskolning på fritids, utflykter med skolan, utflykter med förskolan, tandläkartider, vårfester, fest med jobbet, klassfotboll både lördag och söndag.
Allt är roligt. Allt vill vi vara med på. Och då är det bara att tagga ner allt det andra runt omkring och bara fokusera på att få schemat att gå ihop.

Fokus, fokus.
Och kanske inte slösa tid på maskroskriget och på att göra menlösa inlägg.
Dags att påminna sig om att förra året var likadant bara det att jag utöver allt pluggade och var mitt uppe i examensjobbsskrivande. Hej och hå.

Vad skådar mitt norra öga?

Maskrosor.

Varför i alla dar heter dom så?

Alla nördar...

...måste ha en egen dymo. Så jag köpte en till min man.

Undrar om han kan tänka sig att låna ut den?

Maskrosor

Alltså.
Jag har uppenbarligen bara världsliga problem i mitt liv, eftersom jag kan lägga ner stor tid och möda på mina (numer) icke existerande maskrosor.

Igår gick jag över gräsmattan och plockade säkert upp 25 stycken.
I morse hittade jag 25 till.
Imorgon?

Maskroskriget har i fullgång på Huset i Öster.

Men annars är jag glad...

Och tur är väl det, Big mrs Sunshine?

Jag arbetar med mina issues

Tandkräm.
Ja, herregud.
Problemen kunde vara så mycket större.
Det fattar jag.
Men just nu är det tandkrämen som får bägaren att rinna över.

Filmsöndag

Efter att ha sovit alltför lite (helt självförvållat) och druckit lite för mycket vin (helt självförvållat) så startade Mannen och jag dagen i varsitt soffhörn och tittade på The girl with the dragon tattoo. Bra. Jag gillade den bättre än den svenska, fast böckerna är givetvis bäst. Men Mikeal Blomqvist, han hade väl ingen dotter i böckerna, va?

Rättelse:

Vi får göra en ny tröja med tiden 01:54:29.
STORT grattis till Mannen!
 

Det som är världsligt, men som ändå känns

Mannen fyller 39 år och springer Göteborgsvarvet för tredje gången idag.
Uppladdningen under våren har varit okej, även om tre dagars mässa i Köln inte var vad en långdistans-springare vill ha i benen inför 2,1 mil.

Förra året tog det en vecka innan Mannens humör hade återhämtat sig och ytterliggare tre innan höften kändes okej. Målet att komma under 2 timmar hoppas alla i familjen (innerligt) uppnås idag.

I kylen väntar goda öl till kvällen och en härlig grillbuffé skall dukas upp.
Och vi hoppas att han får anledning att använda vår egendesignade varvet-tröja.

Alltså - vilken dag!

Först så har jag en riktigt bra dag på jobbet. Saker blir gjorda.
Sedan vinner jag maskroskriget i trädgården igen. (Bildbevis nedan)
Sedan får jag bevis på att min combover funkar eftersom jag fick visa leg på systemet.
Sedan snuvar jag kommunen på 10 spänn, då jag vägrar att betala parkeringsavgift.