Alltså, det är mycket nu. Det är höst och vardag och helger med fest och fix och trix. Det är roliga grejer, det är jobbiga grejer, det är måsten och det är omåsten.
Men det är en ständig ström av allt. På jobbet är det 16 små som skall tas om hand, med matning, blöjbyten, lära gå och räcka till. Jag är nog inte stressad mer än vänligt. Men i år känns det. Det känns i bröstet. Kanske har jag sträckt mig. Kanske har jag sovit konstigt. Kanske en hjärtsäcksinflammation. Eller kanske borde jag bara chilla lite.
Men så fyller någon år, en som fyller 9. En som jag gärna ger lite extra, en som ger mig lite extra. Men det är presenter och inbjudningskort och lasangeönskemål. Det är soptömning och gymnasieinformation. Det är en Kånken ryggsäck på Tradera som skall budas hem, det är läsläxor, matteläxor och NO-laborationer. Det är fotbollsskor täckta i lera. Det är ett digitalt piano som skall inköpas. Det är tandläkartider som skall bokas om. Det är A-kassan som vill ha Arbetsgivarintyg. Det är biblioteksböcker som skall återlämnas. Det är fotboll, handboll, dans och Teakwon-do.
Men en vacker dag så står jag där vid pensionens rand och önskar att det kunde hända något. Bara något litet. Då skall jag försöka komma ihåg att det enda jag tänkte på då - nu - är att fifaen vad gött - då.
Over and out.
Bild på dagens middag:
2 kommentarer:
Och nästa vecka har jag äran att låna ett av barnen❤️❤️❤️
Och det innebär minus i taxi-trafiken! 2 danspass och 4 musikskolepass!
Vi får höras om detaljerna.
Skicka en kommentar