Dubbla känslor

Jag är ju utan fast anställning. En aning osäkert, på många olika sätt.
Jag står som vikarie på kommunens poollista, vilket innebär att de ringer mig närsom och be mig komma och jobba i deras verksamhet - förskola, skola, fritids.
Ofta har jag kunnat ha tre jobb varje dag.
Den här veckan har jag två dagar på förskolan bokade sedan förra veckan. Barnens fd underbara förskola.
Idag är jag "ledig" eller ja, arbetslös.
Igår hoppades jag att jag inte skulle bli uppringd idag. Jag vill vara hemma. Plocka, städa, hämta Trean på skolan, baka muffins, steka pannkakor. Bull-mamme-varning. Hemmafru-varning. Huskors-varning.
Jag har haft mobilen på hela dagen och ingen har ringt eller sms:at. Hade de gjort de hade jag tackat ja till jobb i alla fall. För det är så jag funkar. Mitt samvete är funtat så, trots att jag nästan lovade Trean att stå där vid 13.00 och vänta på henne.

Innan klockan var tio hade jag gått 4 km i raskt tempo, handlat mat, planerat om en utekruka, rensat framsidan för maskros, ätit två frukostar, planerat middag för tisdag & onsdag, tvättat en maskin, hängt den, lagt i en till.
Imorgon skall jag jobba igen på förskolan. Phu!