onsdag 28 april 2010

Relationer, förväntningar och föräldraskap

Mannen och jag står i kö med våra tre barn i regnet.
Vi väntar på att barnen skall få ett startnummer.
Vi skall springa ett träningslopp. Vi 7 tillfälen under våren är loppet. Om barnet delar fem gånger får man en medalj.
Vi har pratat om att delta i flera år. Och så ser vi medaljutdelningen i tidningen och inser att vi missat det i år igen.
Men idag djävlar! I år är det vårt år!
Trots regn så står vi där, för vi hade bestämt oss.

Vi står där och redan innan loppet börjar rinner regnvatten innanför min jacka och ner längs ryggen. Mannen böjer sig fram och pussar min kind och viskar: "Fy fan, vad vi är bra!"

Det är därför jag älskar dig så!

5 kommentarer:

Tudorienne sa...

Vad i allsindar har du för regnkläder?

UlGu sa...

Det är väl klart att ni är BRA!!
Kram

Ke.Li sa...

T: Det var KÖ och det REGNADE.

U: Tack! Och ni är ju minst LIKA BRA!

Sus sa...

Härlig kommentar!
Ni kommer att vara gifta hela livet.

Ninne sa...

Ni är svinbra!!
*kram*