Idag blev måttet rågat och jag sitter nu och försöker komma ner i varv.
Bilen, som skulle varit klar i onsdags, är fortfarande inte klar. Det innebär att alla i familjen cyklar. Ytterliggare en av mina ekrar gick av häromdan, så nu kränger cykeln rejält när jag rullar. Det är lite otäckt med tanke på Lillisen ibak... Vi skall köpa en ny till mig, Mannen vill inte ens tänka på att byta hjul. Jag skall ha nytt och det är ju en fin tanke. (Han köpte en super läcker Monark förra veckan.) Men det underlättar om vi har en bil när vi skall köpa cykeln.
Vi har inte handlat i veckan. Grannfrun köpte med det viktigaste härom kvällen. Men nu är det tomt. I morse fick barnen äta kräm. Slarvan fick bara en liten skvätt mjölk i. Jag skulle kunna gå och handla, men jag har inga pengar. Vi har pengar på ICA-kortet. Men jag har glömt koden och då måste man legitimera sig. Jag har leg, men namnet på leget och namnet på ICA-kortet stämmer inte överens. De är inte så snabba med att skicka ut nya kort från Ica direkt. Det kan ta 2 veckor! Jag tror inte man kan handla på koret om de inte tror att det är mitt. Jag har varit för feg för att prova... Vi hade ju kräm.
Det regnade i morse, så det var full mundering på hos oss alla, mig, Slarvan, Lilleman och Lillisen. Vi var i god tid, men då upptäcker Slarvan punka på framdäcket. Fuck, är ju lixom bara förnamnet. Jag pumpar, med den fina dyra, stora pumpen, som jag inte gillar. Jag letar desperat efter den gamla vanliga hederliga, men den är spårlöst borta. Jag pumpar upp däcket så pass att det skall hålla en bit i alla fall. Jag kånkar med den Stora åbäkiga pumpen upp på cykeln. Så bär det iväg. Precis utanför gården möter vi vår mammalediga granne. Hon är gullig och lånar ut deras 5 åriga sons cykel till Slarvan. Jo, den är mycket för liten, men det är luft i däcken.
Vi kommer 7 minuter för sent. Då har Slarvans klass inte gått in ännu. De har stora problem i den klassen. De försöker få ett fint led, men det verkar omöjligt. Till frökens stora förtret springer en katt runt på skolgården och det kan inte pojkarna koppla bort. Det är ett herrans liv. Men Slarvan är glad att inte komma försent in i klassrummet i alla fall.
Nu är vi hemma. Lillisen och jag. Skönt. Jag tvättar lite överkast och filtar inför flytten. Sätter på en potta kaffe och inser att det inte finns mjölk hemma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar