Alltså. Julstress. Är det det jag känner av eller är det sviter från helgens minus på sovkontot?
Jag har sagt det förut. Tur att vi har veckorna annars skulle jag inte orka med helgerna.
Det är enkelt att ta sig igenom fram till julen. Inget är livsviktigt på to-do-listan. Inget som vi inte hinner/orkar fixa.
I detta nu står Mannen i källaren och sliter med stålreglar och gips. Renoveringen av gillestugan springer fram. Det är bara Mannen och jag som ska hinna ikapp...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar