Kramar

Hemma igen efter en bra helg, både för mannen och mig, och för barnen, som hade allt man kan önska sig hos farmor & bus-Lennart. Korvgrillning, kalvmatning, promenader på rännet, blomplockning och lek ute i gröngräset, utan klätterställningar och sandlådor så långt ögat kan nå.

Idag har jag siktet inställt på att packa upp, tvätta, packa igen och planera för badutflykten och övernattning hos mormor & morfar.

Barnens moster sov över inatt. Hon åkte med tidiga tåget upp till jobbet. Lilleman var mycket besviken när han upptäckte att hon åkt utan att ge honom en kram. Jag försökte med att vi kunde ringa och prata och säga hej, men det var inte intressant. "Jag ville krama!" Krama kan man inte göra via telefonen hur mycket man än försöker, så det var ju bara trams att komma med ett sånt förslag. Lite gladare blev han när han insåg att morbror Kalle kommer ikväll och säkert vill ge en kram imorgon bitti!
Det är så svårt med så stora känslor i en så liten männiksokropp.