Igår kväll hittade jag en dyblöt handduk bakom bidén i badrummet. Läcker det, var min första tanke?
Men mannen hävdade att han inte lagt den där och golvet och rören var torra. Något av barnen har alltså glömt/gömt handduken där? Varför? En olyckshändelse av något slag, det utgick vi ifrån. Men bägge blånekade. Slarvan brukar, när man ställer på henne lite, brista i gråt och erkänna allt. Lilleman är inte slug nog att gömma handduken från första början. Han hade slängt den mitt på golvet. Så nu har Slarvan blivit så stor att hon kan ljuga oss rätt upp i ansiktet och klara att hålla masken. Shit! Nu börjar en ny tid.
1 kommentar:
Den dan har jag väntat på. Nu blir det intressant.
Det kan ju också vara en hustomte som skojar.
Skicka en kommentar