Kvällen den 30 november...

Dagens rätt

När jag inte orkar/vill/känner för/hinner laga mat, men ändå måste, så blir det den här rätten. Med "fnuttar" över både laga och mat.
Jag köper en färdig potatisgratäng i påse, en liten bit kassler och färdigriven ost. Klipp upp påsen med gratäng och kladda ner den i en form. Skär kasslern, efter att du avlägsnat nätet, i lagom tjocka skivor. Placera kasslern i ett valfritt mönster ovanpå gratängen. Häll över osten. Grädda i ugnen tills osten är gyllenbrun.

Barnen äter med god aptit och det blir ingen disk att tala om. Att de sedan äter en massa E:n och skit det får man bortse från en liten liten stund innan mammaglorian sätts på plats igen med ett glatt litet Tadaa!

Att förena en god och en ond sak

Under 1½ timme skall jag nu ägna mig åt Bridesmaids och strykhögen.

Att fylla år är att bli lycklig en smula

Herregud!
Att fylla 36 år äger.
Presenterna är allt vad jag kan önskat mig och mer.
Biokväll med Lena.
Biokväll med barnvakt av mamma och pappa.
En helg i Göteborg med hotellövernattning och West Side Story på Göteborgs Operan tillsammans med Mannen.
Mp4, armband (Tack S!), en virkad mobilficka (Ettan) och en ny trådlös mus.
En massa teckningar av barnen på jobbet och grattis hälsningar från alla hörn av Europa.
Det här är toppen.
Kvällen innehöll hämtmat från Tai Pak och gott vin och sköna samtal med familjen.

När tanken är god men det inte riktigt vill sig

Idag, när jag går från jobbet och ut till bilen tänker jag att jag skall ringa hem till barnen och ringer "hem" till min mamma och pappa.
Först blev jag orolig. Inget svar. Sedan jätte konfys när mamma svarade. Är hon hemma hos mig? Nu?
Men det var en telefonsvarare och jag la snabbt på och kände mig totalt senildement. Är det nu det börjar, vid 37, nej 36 års ålder?

Danke? Hvar? Bedankt? Merci? Tak?

Surfar sommarsemester på Sembos hemsida. Vi har rest och bott via Sembo flera gånger och har alltid varit nöjda. Första gången var bröllopsresan till Prag 2008.
Nu googlar jag hotell i Pula i Kroatien, semesterbyar i Holland och leker med tanken på en vecka i Moseldalen. Allt verkar super mysigt och toppen bra. Det där med att vara reiselaijter är något man behöver vara pensionär för att hinna med. *host host*

Julklappslistan

Jag har givetvis en julklappslista. Tyvärr är den ganska tom och jag brukar vid det här laget vara klar med klapparna, eftersom jag gärna börjar i juli.

Men igår blev jag klar med fina familjen i hufvudstaden.

Jag ska ju dit i helgen och sedan ses vi inte innan jul.

Jag checkar av 4 personer. 

Nu gäller det ju att komma ihåg att ta med dem upp.

(Sedan sägs det att vi inte skall ge klappar till de vuxna. Men jag skiter i sånt. För jag gillar att både ge och få. Sedan får de andra göra som de vill.)

Tur att man har veckorna annars skulle jag inte orka med helgen

I helgen hade vi full kareta här hemma. Jag städade, pyntade, bytte gardiner, bar ner lådor och lampor i källaren igen. Vi handlade gånger två. Lagade middagar, som räckte till matlådor * flera.
Mannen målade garagetaket två gånger och utlånades som flyttkarl i några timmar.
Vi fikade med min mamma och pappa och tvingade på min pappa olika sorters glögg.
Barnen fick baka pepparkakor med stöd av mig.
Jag betalade räkningar. Ettan var på dansträning och Mannen sprang 5 kilometer i stormen.
Jag läste ut en bok och Mannen spelade två olika Hello Kitty spel men Trean.
Vi hyrde filmer och barnen hade en mysig stund framför Bilar 2.
Mannen avslutade helgen med att stryka några skjortor och jag slet mitt hår över bilder och datorer.

Det är fint här hemma. Frysen är full. Men jag är trött.

Första advent

När första ljuset brinner

står julens dörr på glänt

och alla mänskor glädjas

att fira få advent

Inte så konstigt, när allt kommer omkring...

...att jag är som jag, eftersom jag brås på min far. På lappen har min far gjort en konkret uträking på om hyrsläpet skall tas från min stad eller hans, när nya sofforna skall fraktas hem. 

Han är underbar. Och lite tokig. Precis som jag! 

Han får komma hem till mig och göra uträkningar när som helst!

Ärtor och kärlek. Över och ut!

Om att brås på sin mor

Igår var min 11 åring med en kompis på Breaking Dawn pt1. (Jag var tvungen att kolla vad filmen hette via Ting, eftersom jag inte har koll själv. Just den sortens filmen tilltalar mig föga, även om jag förstår att jag tillhör en minoritet.)
100 kr kostade kaslaset och då fick hon stå med popcornen själv. Väl hemma igen, efter två timmar, så är frågan självklar: Var filmen bra?
"Jag höll för öronen och ögonen mer än halva filmen. Men annars var den bra."
Sådan mor - sådan dotter.

Förra årets julklapp

Min kreativa och gulliga bror sydde fina juldukar till Mannen och mig i julklapp förra året. Det visade sig att dukarna var lite för korta. Så ikväll blev dukarna till julgardiner hos Ettan och i matsalen. Tack Charlie!

Väntan är över!

Det känns så gött att hålla examensbeviset i handen. Helt rätt faktiskt. 

I did it! 

Teknikens ounder

Ny telefon.
Spännande, roligt men otroligt frustrerande.
Jag är inte teknikdum, så, direkt. Jag kan sätta på PS2 och till och med ladda in en DVD film och få igång den.
Jag kan överföra bilder från kameran och backa skruvdragaren.
Vad jag inte kan är att fixa mina kontakter i den nya mobilen.
Mannen fick hjälpa mig igår och idag har jag försökt att städa lite för efter varje namn står det /6 eller /1. Det tycker inte jag är fint, så det måste bort. Nu har jag lyckats ringa upp flera personer och sedan inte fattat hur jag skall lägga på. Första gången kom jag till telefonsvarare och svor väldigt mycket. Sedan kom jag på att det var bättre att vara tyst om det hände igen. Så, fina K i Växjö, det var jag som ringde vid 9 och jag har inte börjat med otrevliga förföljerser eller så. Vill bara säga - hej!

Rytmen i blodet?

Ikväll var vi på Ettans dansuppvisning med dansskolan. Hon är så duktig!

Hip hop 10-12 år dansar till Justin Biebers Baby!

Den måndagen jag faktiskt gjorde det

Det som lättar upp den här måndagen är väl att jag skall lämna in min skriftliga tjänstledighetsansökan för 6 månader. Muntligt har han accepterat och jag är glad att jag slipper krånglet med att säga upp mig. Även om det hade varit det enda alternativet.

Många måndagar har jag tänkt, fan, om jag inte skulle ta och gå vidare... Och idag jag gör det!
Grattis till mig!

Allvarligt orka

Befinner mig i ett tillstånd av va-fan-orka-städa-jag-får-bara-göra-om-det-nästa-helg och lite vem-bryr-sig-det-är-ju-ändå-bara-rent-i-15-sekunder.

Ja, sån är jag idag.
Jag väljer att kalla det söndagsmelankoli.

Att vara ganska jobbig, tycker Mannen

Jag älskar att skriva listor. Jag skriver listor om allt. Allt. Jag lever mitt liv så. Jag tvingar Mannen att leva listlivet  också, med varierat resultat.
Nu stundar julen, en list-människas högtid.
Jag gör julkortslistor, julklapsslistor, julmatslistor, julgodislistor, to-do-i-december-listor, inför adevnt-listor och nu kan jag även göra en packlista inför den stundande fjällsemestern.
Jag är i mitt esse! Det är underbart!

Åh fy fan

Sitter hemma i tv-soffan . Helst skulle jag sitta bakom soffan. Jag valde att ta laptopen i knät, det knänns mer socialt. Vi tittar på Knowing på 5:an. Eller jag tittar inte så mycket för jag tycker den är skitläskig.
Jag är verkligen harig. Skräckisar skrämmer skiten ur mig.

Hon är här nu!

När jag var liten

Midsommarfirande 1978. 

Knästrumpor och klänning. Nappen är uttagen, men i tryggt förvar i handen.Mamma har klippt luggen och troligtvis satt jag inte still. Raggarbrännan på armen och pannan är underbar. Jag kommer ihåg när bilden togs. Gräset sticker nämligen på låren.

Upplyst stad i mörker

 Turistbyrån som ett sött pepparkakshus.

 Kristallkronor på "partystråket".

Kulturhuset

"Ett gay hus!", utbrister Mannen

Ja, eller så är det färgerna från vår stads logga. Men ett gay-hus är ju helt okej!

Ur Mannens mun:

Mannen har en bekant som driver en affär som heter 40+. Mannen får ibland inbjudningar att vidarebefodra till mig. "Men det är ju ingen affär för dig. Du är ju inte över 40."
Nä just det. Man skulle kunna tro att det är ett billigt sätt för Mannen att skrapa ihop pluspoäng. Men han har helt och hållet missuppfattat butikens namn och syfte. Jag är definitivt över 40.

Ur barnamun:

Tvåan 8½ år: "Det var pappa som ringde. Han kommer snart. Han är på flygplatsen. Han är i tiden."

(Betyder: Mannen är på flygplatsen i Helsingfors och kommer om fem timmar och är inte försenad, än.)

Ang. årets julklapp

Jag känner mig lite retro när jag hellre vill ha 2005 eller 2004 års julklapp.
Att få en matkasse känns sådär.
Varför?
Jo, en fyra personers kasse hade inte räckt till min familj.
Barnen hade inte uppskattat maten.
Jag gillar att freebasa när jag lagar mat, inte följa recept.
Mannen säger att han äter allt, men det är inte sant. Han äter inte grönsaker.
Jag villbestämma själv över mitt liv och vad jag äter.

Sedan tror jag att om jag ville, skulle jag kunna få ihop en billigare matkasse. Så det så.

I väntan på advent

Monica hade ju redan börjat och jag inser att jag längtar lite efter att få sätta igång med adventspyntet jag med. Jag förstår inte riktigt varför eftersom jag bara byter ut lampan mot en stake och tänder lite värmeljus. Jag går inte all in, direkt. Det kan bero på att jag tycker tomtar är ganska fula. Jag har några få, som jag värdesätter högt. De får inte komma fram förrän precis innan jul, dock.

I månadens Vi i Villa ha de en läsarenkät angående Hur gör du fint till jul?
Är det viktigt med julpynt?
Inte viktigt, men mysigt.

Vilket julpynt bara måste fram?
Adevntsljusstakarna, enligt mig.
Julkalendern, om man frågar barnen.

Hur pyntar du inne?
Ljusstakar och stjärnor i fönstren, adventsljusstakar, sedan byter jag gardiner i köket. Men jag älskar julblommorna och vill gärna pynta med amaryllis och julstjärnor.

Hur pyntar du ute?
Inte alls de senaste åren. Ibland har vi haft en krans på dörren. Ibland har vi haft granris vid trappan. När vi hade en buske att ha belysning i hade vi det.

Försöker du bräcka grannen?
Skulle inte tro det. Fast när de har belysning i någon buske, tycker jag det ser trevligt ut. Hur lång tid tar det för en klot buxbom att växa upp?

Renar på tomten?
Aldrig.
(Fult julpynt som jag fått i present får åka med till jobbet...)

Några typiska julpyntsbilder från mitt hem kan beskådas här.

Trött, tröttare, ke.li

Jag somnade framför Projekt Runway när jag kom hem i eftermiddags. Vaknade med ett ryck när det ringde på dörren. Tur, annars hade jag sovit över tiden när Trean skulle hämtas hos en kompis.

Nu är alla barn hemma.

Alla barn har ätit.

Alla barn har gjort sig i ordning för kvällen.

Diskmaskinen går.

Nu går jag tillbaka och lägger mig i soffhörnet igen.

Slut som artist.

En dygd?

Fan vad jag väntar.

På olika saker och nya saker hela tiden.

På den nya telefonen till exempel.

Hur länge som helst har jag tyckt att min gamla telefon varit helt okej, tills Mannen beställde mig en ny. Nu har jag väntat i en vecka. Herregud. Hur länge skall man behöva vänta på att få en lur levererad?

Och examensbeviset som inte har kommit i posten. Det handlades den 3/11. Det är ju en hel evighet sedan.

Tålamod är en dygd som jag inte besitter.

Jag vill nu, nu, nu. Nu!

"Tålamod är förmågan att kunna utstå väntan, förseningar eller svårigheter med bibehållet lugn. En tålmodig person kan hantera yttre stress utan att hänfalla åt okontrollerade känslosvall. (Hämtat från wikipedia, hehe.)

21.30 sharp

Om 20 minuter är det dax igen. En idiot på resa på svt 1.

Hollow talk

Musiken från Svts tv-serie Bron. Mycket bra, både musik och serie. Bara två program kvar...

Sådan far, sådan dotter...

...eller tvärtom. Någon höll i telefonen redo att slå 112. Men va fan! Vi är ju viga som kylskåp, far och jag. Att stå på händer efter en tre rätters är väl ingen match!

11-11-11, En dag att fira

Vi firar, Mannen och jag, eftersom vi faktiskt har något

riktigt roligt att vara glada för!

Skål!

Jag och mina världsliga problem

Tandkrämen på spegeln och sedan ett litet barnfinger som skall städa och rätta till (kladdar ännu mer). Jag hatar tandkrämskladd.

Sedan luktar det inte hallon i badrummet heller, för Tvåan "råkade välta" en av mina parfymer i morse och det fullkomligt stinker där inne av Kenzo Amour. Jag kommer troligtvis aldrig kunna använda den efter det här.

Ja, mer än så var det väl inte idag.

Hur jag mår?

Jo, tackar som frågar.

Ojämna plågor.

Trötthet som inte tre koppar kaffe råder bot på.

Dåligt tålamod som inte tio djupa andetag råder bot på.

Sån är jag idag. Kommer jag väl bara till jobbet så springer dagen iväg. Den har en tendens att göra det på jobbet. Det är inte så att vi sitter och rullar tummarna och petar oss i naveln direkt. Vi tutar och kör i 190. I tisdags, innan jag gick hem och hade ledig dag, hade vi en kaskad spya i korridoren. Hoppas att det var en engångsföreteelse och att vi inte har en epidemi i antågande. För inte ens jag kan jobba ifrån de basiluskerna, för om jag går i 190 går de i 320.

Och så tar vi det EN GÅNG TILL...

Tvåan 8 år: "Mamma, får jag cykla till skolan?"

Nej.

Jag skiter i vad alla andra får och gör och vill.

Hur många gånger skall vi gå egenom det här?

100 gånger räcker uppenbarligen inte.

Idioter

Oj, jag blir visst lite upprörd av fotbollsbråket som just nu utspelar sig i SVT1 Veckans brott.

Komenderingen av polis kostar 1,3 miljoner för en match. Jag är mållös och förbannad.

Vad har ni på era varma mackor?

Ikväll blev det tacoköttfärs (rester), svampstuvning (på burk), skinka, banan och curry och plain med bara ost. I vanliga fall kör vi med makrill i tomatsås också. Men jag behöver nya idéer. Vad kan jag ha på en varm macka?

Morgon- och höstlyx

Mornar som den här underlättas av att bilen har en såndär fjärrvärmare. Klickklick på knappen genom köksfönstret, så vips blir det varmt och gott i bilen! Och jag kan njuta av koppen kaffe och en Spindelharpa.

Men så en timma senare...

...så har jag stekt potatisplättar av moset som blev över igår, stekt korvslantar och tagit fram mackor och alla pålägg (Ettan äter skinka, Tvåan äter ost och Trean leverpastej), fyra olika drickor (mjölk till Ettan, havremjölk till Tvåan, vatten till Trean och jucie till Mannen). Kommer dom att äta potatisplättarna - nej. Dom lär jag få äta själv.

En liten tanke kom och slog sig rot

Måste man erbjuda familjen kvällsmat varje djävla dag?

Måste man det?

Måste den vara noga uttänkt, billig och nyttig?

Eller snabbt ihoprasfsat av det som fanns i kylen?

Påhittigt och lite klämkäckt?

Måste man det?

Det här kvällsmatandet är ju fördjävla trôkigt.

Allvarligt.

Tänk om jag skiter i det idag.

Bara lägger ner hela kvällsmatsgrejen.

Undrar om någon skulle bli förvånad då?

Här bor jag

Huset i Öster

En tidig födelsedagspresent

Min mobil ringde. Det var Telia som sökte Mannen, eftersom mitt mobilabonemang en gång varit hans, innan jobbmobilernas tid. Jag har en gammal söt sak (Sony Ericsson K660i), men som är hopplöst omodern. Men idag var det visst min tur att få en Smartphone, en Samsung Galaxy mini. För er som kan något om sånt här, kan jag blogga från den?

Är han inte lite söt?

Hoppsan

Undrar om jag orkar blogga lite idag?

Bloggpausen var helt ofrivillig.

Ibland har jag helt enkelt inget eller alltför mycket att säga.

Och ibland är det bara bra att hålla tyst.

Nu brunch med priskorv och äggröra.

Känslor

Sommaren 2008 på Korsika.

Trean är snart två år och kan fortfarande inte gå, frustrerad är bara förnamnet. Hon primalskriker när hon inte får som hon vill, vilket är ofta. Mannen och jag försöker hålla henne lugn och på gott humör. Vi har ett helvete med det hela semestern. Min syrra ligger på stranden och läser böcker. I somras var det hon som jagade sin tvååring runt Franska Rivieran. What goes around comes around.

Det där med att vänta...

...har jag till viss del gjort färdigt med.

Jag fick in mina sista poäng registerade i ladok idag och jag ansökte precis om examensbeviset. Det kan ju vara bra att ha när jag skall söka nya jobb.

Men annars så väntar jag mest och tvättar. Och bakar äpplepaj och stryker. Dricker kaffe och spelar Spindelharpa.

En torsdag i livet. Den kom och den går.

Nu är det bara att vänta...

Jag väntar vid min stockeld medan timmarna skrida,
medan stjärnorna vandra och nätterna gå.
Jag väntar på en kvinna från färdvägar vida —
den käraste, den käraste med ögon blå.

Jag väntar vid min mila medan timmarna lida
medan skogarna sjunga och skyarna gå
Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida —
den käraste, den käraste med ögon blå.

Ur Jag väntar skriven av Dan Andersson

Vardagslyx

Efter två timmar på SPA Endorfin är jag len som en barnrumpa om fossingarna och så har jag persikokinder igen.

Men jag köpte ingen peeling. Den kostade 500 spänn tuben...

Cognac till lunch! Mums!

Skånemejeriers absolut godaste produkter!

Ja, ja, det ordnar sig

Idag skall Mannen och jag till banken för att diskutera lån, sparande och framtiden.

Det tycker jag är vuxenpoäng. Vi har fått byta vår bank-kvinna till en ny bank-pojke.

Han kan inte vara en dag äver 22.

Är det ett gott teckan att få moderskänslor inför sin bank-pojke?

Spontanitet, det gillar jag!

Det gäller bara att ta vara på de tillfällen som ges!

Tack L & C för en mysig kvällsmat!

Tänk på mig!

Idag kör jag sista rejset på jobbet innan två dagars ledighet, men en favorit i repris! Idag gör vi fingerspöken gjorda av gipsbindor. Det är ett underbart kladdigt äventyr för mina glada och entusiastiska 6 åringar!

Bilden är lånad här: Skapligt Enkelt. En jättebra pysselsida, för den som är lagd åt det hållet.