1+1 blev 29 och jag blev orolig.
Fantasin skenade iväg med mig.
Tyvärr visade det sig att min värsta fantasi var sanningen.
Så nu är jag ledsen, bedrövad och orolig för min kära vän.
Livet, fy fan, vad det kan var jobbigt och krångligt.
Ur den största smärta
som vi orakt bära
som vi orkat mista
skall vår största ömhet växa
varmast
såsom ur den svarta myllan
där höstens döda gräs förbrändes
vårens gräs skall växa
ljusast
Ebba Lindqvist
3 kommentarer:
VAd är det som händer? Det här lät inte så bra...
Tankar till er *kram*
Det där lät som något jobbigt...=(
Jo, jobbigt.
Men idag har jag varit där och hälsat på min rara arbetskamrat och det känns bra att få krama om henne.
Skicka en kommentar