Lillisen kryper upp hos mig i soffan.
Myser ner sinna kalla fötter innanför min morgonrock.
Bara hon och jag hemma.
Lite kvalitetstid framför Barnkanalen en lördag morgon.
"Jag älskar dig.", viskar jag i hennes öra.
"Jag älskar inte dig. Jag älskar pappa.", viskar hon tillbaka och ler sitt största solskensleende.
Så var det med det.
5 kommentarer:
*ASG*
Vänta bara tills hon blir sjuk, då brukar det ändå bara vara mamma som duger ;)
Störtskönt!
Hon är underbar. Jag kan inte glömma det hon sa förra helgen när ni var här. Det hoppar många grodor ur den munnen.
Kram
Av ungar och fyllhundar får man veta sanningen.
Skicka en kommentar