Med sitt tjocka, lockiga röda hår, underbart blå ögon och vackra fränkar, sin bleka, nästan genomskinliga hud, hans spensliga, starka kropp och hans närhet till skratt och bus.
Idag blev han kallad Prickikorven.
Idag blev han kallad Prickikorven.Och helvete vad ledsen och arg jag blev.
Men inte han. Sånt struntar han i. I alla fall nu.
Har jag satt 3 barn till den här världen för att möta detta?
2 kommentarer:
Det gör verkligen ont när ens eget kött och blod behandlas illa. Förbannat ont. Och det går inte att skydda de små liven mot detta heller, vissa saker kommer de får vara med om även fast det inte är ok. It sucks!
Kram Linda
(som har ny blogg - med gammalt innehåll, välkommen)
Usch, stackars mammahjärtat! Men vilken tur att han inte bryr sig - ännu.
Skicka en kommentar