onsdag 24 februari 2010

Well done!

Ni ser ju, på vinkeln så är snödjupet 1,5 meter. Klart att man vill ha skottat!

Jag är en orolig själ.
Jag är hypokondriker också. Kanske främst när det kommer till cancer.
Ett tag nu, har jag inte oroat mig för varken nackspärr, gallor eller ryggskott.
Det är snön som oroat mig.
Snön på taket.
Taket på vårt hus.
Jag lugnade mig lite när jag insåg att vår villaförsäkring täcker skador av snötryck.
Men så stängde de min skola. Det såg ju inte värre ut där än här.
Det handlar om takets konstruktion, "förstod jag väl".
Man kunde givetvis inte jämföra vår spännvidd på 11 meter med en idrottsanläggning.
Och jag fattar, men oroar mig ändå.
Mannen är smart. Han vet att det enda sättet att få tyst på mig är att göra som jag vill.
Så ikväll gjorde han det. Det tog tre timmar och jo, jag hjälpte till, innan jag var tvungen att vara taxiservice.


Jag gick ut efter kvällsmaten och skottade fritt kring entreén också, så det så!

1 kommentar:

Madlar sa...

Lilla maken tillbringat tre kvällar på våra hustak men nu är de hyfsat ok o redo för tung tösnö.