Min farmor!

Min farmor börjar bli till åren, men vissa ränder går aldrig ur.
Hon steker lika goda pannkakor som för 20 år sedan.
Hon bakar lika goda kakor.
Hon tjatar lika mycket om att ha mössa på sig.
Hon tjatar om att Lillsien inte får sitta i drag.
Hon är lika mån om de små, som han alltid varit.
Hon stickar tröjor och sockar, precis som förr, fastän hon varje gång säger att: "Det här är den sista!"
Hon anväder roliga utryck som "Sprid skit!" (Dela ut korten) "Syndapengar" (om saker som är onödigt och dyrt)
Hon är snuskig och har massor av snuskiga skämt på lager! Minns: "Vad har du under blusen Rut? Vad är det som putar ut? Det har jag aldrig sett förrut!" osv osv
Hon blir snurrig av ett ½ glas vin.
Hon hör dåligt, men ibland hör hon OTROLIGT bra.
Hon känner alla flickorna i 50 års åldern på Lindex i sin stad, för hon ränner där jämt.
Hon tycker om att vara lite fröken tvärtemot med sina tanter i huset: vill gärna bjuda på lite nya bakverk och inte falla i "7 sorters kakor tjafset". "Kan man köpa dessa i vanlig affär?" frågar hon om köpebakverken som jag bjuder på. "Vad exklusivt! Det skall jag bjuda tanterna på." Jo, jo!
Hon ringer för att höra att allt är bra, eftersom hon ligger och oroar sig så och tänker på barnen (barnbarnsbarnen).
Hon kan reta gallfeber på en, men mest är det harmlöst tjat som går in genom ena örat och ut genom det andra.
Hon lägger otroliga pengar på mina barns presenter, trots sin skrala pension.
Hon kan åka iväg på semester "med en av tanterna" och inte ringa först och man söker henne i dagar utan svar.
Hon har i 20 års tid sagt att "hon dör nog snart".