Nej, tack! Varken eller säger jag.
Jag gillar inte hela halloween-traditionen särskilt bra. Kanske har det med att göra min familjs historia. Vi har många dödsfall just kring allahelgona och idag är det min bortgågna mormors födelsedag. Det firas med värdighet, inte med trams.
Vi var och tände ljus i minneslunden på kyrkogården i min hemstad idag. Det var så vackert och de hade marschaller tända längs vägen upp till parkeringen. Det var stämningsfullt och värdigt. Så vill jag att mina barn skall minnas denna högtiden. En reflektion av de vi mist i vår familj och saknar. Inte som några fula godissugna spöken.
1 kommentar:
here here, jag håller med! Däremot känns det mer ok om dörrknackarna dyker upp den 31:e, som är Halloween.
...och vart tog Lussefirandet vägen?
Skicka en kommentar