Skit vare mät´

Jag blev inte prioriterad för Lärarlyftet den här gången heller.
Fuck, fuckeli, fuck fuck...
Återigen är det lite sent att söka kvällskurser på Högskolan till vårterminen. Vilket jag, i och för sig, skulle ha oändligt svårt att kunna hoppa på, eftersom jag lever ihop med en man som reser i sitt jobb. Kanske min tur kommer när barnen är 25 och har flyttat hemifrån.
Min lott i livet: att stå på perrongen och vinka iväg alla andra.
Vad får jag, bli fackligt ombud? Som om det är vad jag vill, egentligen?
Som sagt: F.U.C.K.