Bilden kommer från http://web.telia.com/~u00401138/simning/simmarken.htm Imorgon skall vi till badhuset, barnen och jag. Stora barnen skall få ta märken, har jag lovat. De har slitit med simskolan 10 veckor och för Slarvans del, som klarade Guldfisken sista lektionen, men som inte fick något intyg, är det lite av en revansch. Jag tycker inte att det är jätte viktigt med märken, med det är ju ett slags bevis på det jobbet de lagt ner.
Slarvan siktar på Guldfisken och Hajen Brons. Lilleman vill ta: "Grodan, den i silver", sedan finns det en som heter Pingvinen Silver. Jag vet ju faktiskt inte om han kan simma, eftersom föräldrar inte är med under lektionen.
Sedan slår det mig hur illa jag tycker om föräldrar som står och manar på sina barn vid bassängkanten. Är jag också en sån?
4 kommentarer:
Att du hejar på från kanten för att de ska satsa det där extra som behövs för att nå målet är helt okej. Så länge målet är deras eget, och så verkar det ju vara!
Håller med. Att heja på och uppmuntra är bara bra. Det gör jag med.
Joakim har också tagit några märken och är så stolt över dom. Jag skulle aldrig kommit på ideén utan han tog dom när han badade med sin moffa.
Det är kul med simmärken, tycker jag. =)
Att stå och heja på är ju inte samma sak som att hetsa barnen. (tänker på alla galna "fotbolls-pappor" - om man nu får generalisera *asg*)
Kram,
AnnaSv
Skicka en kommentar