I veckan som gått har Lilleman haft namnsdag. Det skulle vi fira i all sin enkelhet. När vi var på Maxi och handlade köpte jag 3 munkar. 1 med jordgubbsglasyr och 2 med choklad. Hur kan en 3 barnsmor vara så orbota DUM? Givetvis skulle jag köpt 3 av samma.
Eftersom det var Lillemans dag så fick han välja först och tar den rosa. Slarvan var inte "happy, happy, smiling" direkt. Efter att ha tagit 3 tuggor på sin choklad-munk, så bryter hon totalt och stormar från bordet med tårar sprutande åt alla håll. Hon ligger i sin säng och hulkar. Lilleman vill genast ge bort sin munk. Han vill inte ha mer. Han tänker aldrig mer äta några munkar, för att Slarvan blir så "gråt-ledsen", som han uttrycker det. Den ungen skulle hugga av sig ena armen för sin syster. Jag undrar om hon skulle gjort samma för honom.
Lilleman försöker trösta och Slarvan bara skriker: "GÅ! GÅ! GÅ!" * 37.
När det gått 5-10 minuter lungar hon sig och kommer ut till mig i köket och ber om ursäkt för att hon bara sprang ifrån bordet. Den ungen kan inte ens bli förbannad och känna sig orättvist behandlad utan att sedan be om ursäkt för det. Jag kontrade givetvis med att säga förlåt jag också, eftersom det var jag som köpt fel munkar. Slutet gott?
3 kommentarer:
Haha! Känns bekant det där. Jag försöker köpa lika rakt av. Livet bli enklare så. Jag har ju sex år mellan ettan och tvåan och var naiv nog att tro att då slipper man onödiga syskonbråk. You think? No no.
Hm man kan ju också göra så att man delar grejerna så får alla multicolors...
Jo, givetvis kan man dela, men jag tyckte att Lilleman skulle få det han ville ha på sin dag. Sedan är det faktiskt så att Slarvan ätit med chokladsmak många gånger och Lilleman "älskar inte choklad". Jag köpte den rosa med honom i åtanke.
Idag har jag köpt nya munkar som mormor kan bjuda barnen på. Idag valde jag enbart munkar med socker på.
Skicka en kommentar